Karin af Malmoe

Jag och min smärtsvettiga kropp ska strax sätta sig på ett försenat tåg (allt är som vanligt hos skånetrafiken alltså). Jag läste en annons i morse från SJ som förklarade varför de är så försenade ofta och berättade bland annat att det beror på Sveriges usla infrastruktur som är anpassat för ett stenålderssamhälle eller i alla fall inte för dagens. Stockholms spårkapacitet på centralstationen är samma idag som för 150 år sedan då de byggdes. Då gick det tio tåg om dagen och idag går det 600.

Några sidor senare läser jag om hur Socialdemokraterna vill satsa allt de har på att göra om E22 till motorväg.
Hallå.

Varje gång jag reser till andra(?) storstäder där tunnelbanetågen susar in och lämnar på prick med några minuters mellanrum tänker jag på vilket U-land vi bor i.

Tre sidor senare läser jag i en annan annons om hur en signatur kan bromsa den globala uppvärmningen. Signaturen syftar på ett elleverantörsbyte.

Från Sverige. I världen. Amen.

.

.

Apropå föregående inlägg tänker jag på samma sak när jag tittar i hyllan för kvinnor i andra länder. Ni vet. Tamponger och sånt äckligt. Hej och hå vad de ligger långt fram i jämförelse med våra ”åååååh vingar”.

.

Det är idiotiskt att någon ska behöva gå och ha vidrigt ont i magen en gång i månaden som på beställning. Så ont att det kräver utskrivning av starka tabletter, värmekuddar och omöjlighet att sitta och jobba eftersom denna någon ligger som en fällkniv på golvet. Men nu är det så och det går inte att subventionera med statliga medel.

Vad som däremot går att subventionera är alla skydd som måste införskaffas. Men nej, det är fritt fram för våra kära blåvätskeföretag att pressa upp priserna för oss lågavlönade arma kvinnor med järnbrist.

Att gå en runda i helsingborg på lunchen.

Visste du att den nordiska mästaren i sushi serverar sina risrullar i Malmö. Och nu är Pontus Johansson en av sju utvalda som får tävla om titeln världsmästare. Det är helt vansinnigt häftigt att han står i den lilla sushibaren på Regementsgatan, några hundra meter från där jag bor, och rullar sina kreationer.

Du har chansen att smaka tävlingsbidraget denna vecka!
Pontus är på restaurang Atmosfär på Tisdag mellan klockan 17 till 22 för att servera sitt VM-bidrag mot en symbolisk summa. Han gör 250 bitar och det är först till kvarn som gäller.

En liten perentes är att första gången jag träffade Pontus gick han modell för J Lindeberg och Boduoir på en visning som jag koreograferade. Han var den jag hade svårast för att styra. Kanske för att han går sin egen väg.

Som att vägra servera sushi med bläckfisk eftersom den alltid är seg i Sverige. Det tycker jag är en bra yrkesstolthet.

Men fatta. En av sju och en hel värld full av japaner.  

Jag  är hemma!!!!!!!!

Vet inte om jag är så glad för det egentligen.

Jag lämnar staden och två klubbpremiärer som äger rum i morgon kväll. Wassup rockers är jonas och oscars helt nya klubb på babel som kombinerar mat med disco, rock, ragga och allt annat som inte hör till den vanliga repertoaren. Om maten ingår vet jag inte men klubben öppnar klockan 20 för drinkar och buffé. Kartellen lockar med att ge besökarna en freakshow i cirkusanda samtidigt som du dansar till tung klubbmusik. Imorgon delas det ut sockervadd av en söt Bloggerska! Så vi kan inte säga att det inte händer saker i stan. Men det händer ändå mer i barcelona. Och dit är jag på väg nu. Taxi till flygplatsen i stället för flygbuss. Då har man kommit upp sig. Latheten före miljön…

Mer:
>> Therese Svensson intervjuar Jonas Grönlund om Wassup Rockers

Om jag måste välja bort något ur packningen lär det bli den håriga saken.

I helgen händer det roliga saker som göra att du inte behöver gå till samma klubb som alltid och inte ens till samma ställe.

Vice håller fest i en av stadens bästa klubblokaler som ligger precis vid vattnet, i hamnen och ser ut som en trist tegelbyggnad utanpå men har flera dansgolv, barer och loungedäck innanför. På lördag. Amore. Med start 22.

Det är första gången Vice kör klubb i Malmö. Tidigare har vi fått åka över sundet eller till huvudstaden för att gå på dessa.

Spelar gör

Henry Fiat open sore
Martelo (UK)
Sthlm Beat Connection
Rev K och Erik Broomé
Palle Tenfalk
Ulf Erikson (Kontra Musik)

Det är hagelstormar i Spanien.

I Malmö är det 18 grader och sol.

Finns det någon gång man är mer nöjd än när någon åker på semester och får sämre väder än man själv har här hemma. Det fullständigt jublar inombords.

Så nu kan ni jubla för er själva. Jag ska till Spanien.

Vuxenmål 1 uppfyllt. Att alltid ha vackra blommor hemma. Jag ska jobba på det här med alltid.

Pi och Tvi.

Jag har ingen biljett till En Afton i morgon.

Jag vill aldrig missa en afton.

Min kropp är seg, småhård av träningsvärk från afroklassen och när mitt alarm ringde i morse var det fortfarande mörkt ute. Upp på det ska jag använda världens mest floskliga företagsmission och försöka omvandla det till reklam.

Jag har till och med läst hela Sydsvenskan utan att tycka något alls.

Jo förresten. Jag tänkte att om jag inte satt här och om jag hade en större summa pengar till mitt förfogande skulle jag kämpa för rätten till god mat och vin bland alla gamla som bor på förnedrande ålderdomshem. För det tycker jag är en rättighet. Fisland.

Ett styck Gremlin samt pippilångstrumptröja som är beviset på att jag och tomas har samma storlek i kläder. Men jag har starkare axlar vilket bevisades under fredagens bodypumpklass. Ett ögonblick jag aldrig. Aldrig. Ska glömma.

Just det. Jag var på Babel för första gången sedan det nya namnet spikades upp på husfasaden. Klubben nyttjar rymden i den gamla kyrkan mycket bättre nu när det finns en bar på den översta platån med utsikt ner över platå två, det större dansgolvet och scenen. Perfekt för den som vill kunna stå i baren utan att behöva lämna den delen av klubben. Förr var man förvisad till den lilla baren och missade, med otur, en halvtimmes konsert eller klubbspelning för en öl.

Jag hade på mig mammas gamla astajta jeans, fick extremt ont i naveln och gick hem en timme innan stängning av Djungeltrummans klubbkväll på Bebel. (ni som är 14 och funderar på piercing – gör inte det – det ger men för livet även när du tagit ut den) Sms:et som följde var

”Tur du gick, nu spelar de trance på stora och boten anna på lilla”.

Demonstranter och anhängare till ESF hade uppenbarligen gått vilse under helgen och hamnat i Slottstaden försedda med röd sprayfärg för att pryda våra hus med sina vackra poetiska budskap.

Leve Maoismen!

Men det är ändå en liten itsy bitsy risk att de boende i huset inte hyllar just denna kinesiska kommunistiska grund. Det vore alltså mest rättvist med en omröstning i huset huruvida de boende vill låta den vackra fasaden bli ett plakat för proparganda och reklam för just denna rörelse, eller om det ska stå något helt annat.

Leve Kapitalismen!

Var det inte så att folket skulle ta tillbaka gatan och bestämma. Ja. Då måste man kanske kolla upp hur stor del av folket tycker vad och därefter bestämma vilket som vinner. Jag har en vild gissning.

Jag hade ju bestämt att det var en hysterisk tjejfilm som red på en hysterisk våg. Halva filmen var precis så fjantig och modeshow som jag anade och undrade tyst hur man över huvud taget skulle kunna gråta till denna film. Sen grät jag. Och grät. Och grät.

Nu kan jag bara ligga här och tänka på hur det när hjärtat krossas. Och med min inlevelseförmåga så är det ungefär som den senaste gången jag råkade ut för ett brutalt knivhugg. Låg och grät i så många dagar att jag fick åka till doktorn till slut på grund av en fruktansvärd huvudvärk som gjorde att jag inte kunde röra mig ens några millimeter eller öppna ögonen.

”Coola” rappare (läs Ironic. Ironisk hahaha hrm) som lägger in totalt barnsliga slingor i sina låtar. På fullaste allvar.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=sWmW-nicR3w]

Att Pink fortfarande sjunger om att hon är upprorisk missförstådd rockstjärna när alla vet att hon är en mes.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=8ZNeBkhiL7g&feature=related]

På Lunds centralstation.

”men shit, titta vad unga de uteliggarna är”. ( I samma sekund ser jag att de ska med tåget till Malmö.)

- Eller jaha. ESF.

Den nakna stackaren behöver det mer än jag. Och så ser hon lite mer primadonna ut än hon egentligen är. Precis som jag också brukar göra.

Ikväll ska ni inte gå till Carib Kreól och dricka cocktails även om det är en väldigt trevlig dj-kväll där. Ni ska så klart inte heller gå och lyssna på poeter på Inkonst även om det ger massa kulturcred. Att det är releasefest för boken Förändringen av Andreas Karlsson på Rundgång kommer så klart inte hindra er…..

…från att stanna hemma och lyssna på P3s program Lab klockan 22.03 när de kommer spela, bland annat, skön house och syntinpirerad musik gjord av min teamkreatör Ludde. P3 hörde av sig efter att ha hört hans musik i solosatsningen Agent Wolf.

Hurra!

Idag retar jag mig på ESF. European Social Forum. Jag har inte riktigt kommit på varför.

(Läs mer…)

ååååh nej.

Jag som hade planerat en skogsutflykt till helgen.

Iförd vit cowboyhatt och precis så excentrisk som han ska vara stod Peter Siepen på Helsingborgs centralstation i morse. Lika 45årsfit som i en häntextrablaska. Jag smög upp bakom honom där han tryckte ut sin SJ-biljett, för att ta en bild. Men han blev endast ett flanellstreck med sin rutiga skjorta och försvann ut på helsingborgs gator.

Men frågan är. Vad gör han här?
Och framförallt. Varför är han känd?

- buhuu ingen kommenterar på min blogg längre.
- men lilla gumman.
- buhuu det känns som jag är helt ensam i hela världen.
- men du.
- buhuu på min gamla blogg var läsarna snälla och kommenterade.
- jag tror att man kanske inte trodde du hade så många läsare då, det är lite läskigare nu när en tidning står bakom.
- men hur förklarar du då 1000 kommentarer hos linda rosing?
- men du har inte alls samma läsare och skriver inte alls samma sak.
- buhuuuuu.

Från en Iphone i en säng läser jag att Sydsvenskans affärsområdeschef för digitala medier och före detta redaktionschef för Sydnytt, Anders Olofsson, läser min blogg och fnissar. Bra då kan jag bocka av punkten ”få tidningschef att fnissa”.

Kanske den svåraste punkten på jorden.

Idag tycker Ludde, min teamkreatör, att jag ser ut som Samantha fox.

Djii. Jag undrar vad han tog det på. De trasiga små jeanshortsen, spetsbodyn och mina fantastiskt stora bröst kanske.

Så fint med rim i rubriken. Alternativt kräkvänligt.

Men det är ändå så att Debaser börjar med En afton igen, vilket blev min favoritklubb på vuxennivå i våras.

Varje gång hyllas en OMFG-artist. Vi har bland annat sett Debbie Harry och Dusty Springfield tolkas av artister som Cardigans-Nina och Motoboy.

Nästa onsdag är det Prince som hyllas. I vanlig ordning börjar det med en dokumentärfilm klockan 21. Det låter flummigt men är alltid sjukt bra, förutom för få sittplatser. Film + öl = sant.

Efter det är det konsert, denna gång med bland annat stadens egna älsklingar Timbuktu och Tingsek på scen som framför låtar av omfgartisten. Undrar om den ena blev tillfrågad på grund av längd och hår. ”Han är bara såå rätt, han tar vi”. Kanske vi får höra Purple rain på Skånska liksom spottas ut i hårda meningar.

Köp biljetter nu. De tar slut.

När hundar blir glada beter de sig i högsta grad oanständigt. Vår -märk väl- tik juckade på hanen som bara den av glädje när vår bil körde in på gårdsplanen då jag var liten.

Hur skulle det se ut om jag av ren glädjefnatt låtsassattepå Tomas så fort mina vänner kom på besök.

Jag har funderat på det en smula.

Chefen kom in och sa att då skiter vi väl i att resa och så skickar jag en polska till var och en av er.

Utspelet föranleddes av ett mail där han frågade vad vi ville göra för pluspotten. Alla lata kreatörer hade svarat att de ville ha betald städhjälp.

Om någon önskat om en specifik nationalitet vet jag dock ingenting om.

Det hade liksom räckt med bilden och payoffen.