Kalla mig nördig men ordval är viktigt. Det senaste ordvalet att stå som föremål för min irritation är Sydsvenskan och deras nya satsning, nöjessidan ”Po stan”.
När DN lägger ner sin upplaga ”På Stan”, gör Sydsvenskan en ripoff men på bred Malmöitiska. Det är inte ripoffen i sig som stör mig, klart man får använda ett vinnande koncept om det redan finns. Det som förstör är stavningen. Av flera anledningar.
Den som jobbar med kommunikation vet att ”tala med bönder på bönders vis” inte alltid gäller i text. Att skriva på dialekt är snarare förnärmande för läsaren. Att skånskan är laddad med en stor dos dumhet, efter åtskilliga tv-serier och reklam, där den tröge alltid är skånsk, förbättrar inte upplevelsen av ett ord som skrivs på bred skånska. Vi vill inte känna oss dumma eller fördummade. Vi vill bli tagna på allvar.
Övervägande del av Malmös befolkning säger inte heller ”Po stan” och vill inte förknippas med uttrycket. I förvandlingen från arbetarstad till kulturstad med, bland annat, högskolan som grund, ser underlaget för ett sånt här namnval tunt ut.
”Po stan”, ger knappast intrycket av att Sydsvenskan har ”koll på läget” vad gäller nöjesjournalistik och det som händer på stan. Samtidigt som tidningen tappar unga läsare lanserar de ett namn på nöjessidan som låter som den skrivs av och för femtioplussare. Inget fel i det, om det är så att tidningen enbart riktar sig sig till denna målgrupp. Jag hoppas att så inte är fallet. Och jag kan inte tänka mig att unga läsare litar på en nöjessida som låter som en bonnig busik.
Den som prenumererar på en morgontidning vill, först och främst, att den ska vara seriös och hålla hög standard. Tidningen har många bra journalister och har vunnit åtskilliga priser för sitt innehåll. Det förvånar därför att man kämpar så förbryllat med att vara folkliga.
Med ordval som dessa fyller Sydsvenskan sitt varumärke med helt fel värde.
Och vad är det med Sds och deras namngivning som bygger på slang och dialekt. Deras ungdomssatsning ”Nellad” är ett annat exempel. Det låter som om någon fyrtioåring suttit och kommit på ett käckt namn utan att tänka på hur ungdomar pratar idag. Det ger snarare intrycket av att Sydsvenskan, tvärtom, inte har ”Koll på läget”.
Till slut kan man undra om tidningen delar upp nöjesjournalisiken i ett elitlag och ett folklag eftersom Po stan ligger bland Malmösidorna och inte i B-delen.
Sydsvenskan, ta era läsare po allvar.
