Trevlig helg. Nu åker jag till Cambridge med jobbet och sen London. Jag är torr i munnen och bakis efter guldvinsten igår. Jo, det råkar vara så att jag är BÄST I SKÅNE. Jag vann guld i reklamtävlingen Hela Skåne tillsammans med min förra byrå! På återseende.
Idag är det Reklamöl, som bara växer och växer. Jättemånga har anmält sig till kvällens event som är på byrån Eight i Malmö. Vi är så klart jätteglada för att ännu en av Malmös bästa byråer vill vara värdar.
Jag ska till London i helgen. Var ska jag shoppa och var ska jag gå ut?
Carlos vet inte om det, men jag följde efter honom genom hela stan igår.
Förresten blev jag extra glad i förra veckan när min gamla byrå ringde och sa att en kampanj som jag varit med och tagit fram är nominerad i en reklamtävling och de ville att jag skulle följa med. Prisutdelning ikväll. Nu går kampanjen som de jobbat vidare med på bussar och utomhus i Köpenhamn, Stockholm och Göteborg.
Tack för alla mail där ni frågar vad jag gjort i helgen. Det är ju helt sjuuuuukt. Det är klart jag ska berätta….
Jag och T åkte till Karlaby Kro. När vi kom fram somnade jag med huvudvärk och förkylning. När vi senare gick till spaavdelningen träffade T ett gäng barndomskamrater och efter det såg jag vår romantiska weekend ur ett komiskt filmperspektiv.
Scen 1 Bastun
T ropar in Karin till den minimala samt proppfulla bastun. Karin går in snorig, utan smink, långt ute på Österlen, iförd trätofflor och morgonrock och han presenterar överlycklig sina barndomsvänner som av en helt fantaaaaastisk slump också är där. Karin häslar, ler ansträngt och svettas ihjäl.
Scen 2 Cafét
Återblick till cafét där Karin sitter med kompisen och berättar historien om bastun och det fantaaaaastiskt oväntade besöket och kompisen svarar med en suck ”Det är bara killar som kan bli glada för en sådan sak”.
Scen 3 Romantisk middag
Paret klär upp och får ett bord för två i den vackra lugna matsalen. Tittar varandra i ögonen och avbryts av ett ”Hej hej”. Där dök barndomsvännerna med systrar och barn och morfar och pappor och allt var det var för att fira 60. Bordet bredvid oss. Men utsikten är fin.
Scen 4 Maten
Karin får en snaps av servitrisen för att rensa näsan från snor och för att kunna känna smaken av det tempererade ägget. Samt för att lugna nerverna.
Scen 5 Däckar
Ingen filmsex. Inte ens komiskt tafflig.
Scen 6 Frukost
Morgonromantik på den lantliga gården och paret har 20 minuter på sig att gå igenom den fantastiska frukosten. Sitta ner tysta, titta på varandra, njuta. Plötsligt är T borta. Karin ser sin extremt sociala man i foajen med barndomskompis nya pojkvän. De avhandlar ämnet Örebro. Väl tillbaka vid bordet. Vem har bordet sidan om oss? Karin ler ansträngt, T säger ”vad otroligt att vi skulle träffas här, så länge sedan vi sågs”.
Jag äter nu Korvgrytavifårvälse. Jag har med andra ord kommit hem från träningen, svängt inom Mästerlivs och hungrigshoppat och stoppat allt i en gryta och hoppas på det bästa. Utom dadlarna. De stirrar på mig från köksbänken med ett stort frågetecken. Nej, jag vet inte heller varför jag köpte dem. Grytan smakar förresten som gulasch med prickig korv. Inte så lyckat.
Ps. Jag prenumererar på tidningen Häst&Ryttare. Nästan lika coolt som Jakt&fiske som jag stageat min sideboard med. #Mål
Hit ner går man i morgonrock sommarmorgnar. Tjock jacka kalla höstdagar. Luktar på tång. Kollar in slitna fiskbåtar. Tittar in på Pumphuset och bara sitter och ser hur himmelen speglar sig i ett helt stilla vatten. I Borstahusen.
Egga.
Jag heter Karin och jag räcker tunga till en deadline som står och flinar åt mig. Det är moget. Sanna, min kollega tycker att egga är det fulaste ordet som finns. Därför kan jag inte sluta säga det. Det har satt sig på min tunga vill inte försvinna. Såg även att jag skrivit det i ett blogginlägg tidigare i veckan. Nu sitter det fast. Där på tungan. Om det här verkar osammanhängande beror det på att jag druckit för mycket Kan Jang och skrivit för Nöjesguiden så att mina ögon är i kors. Hej.
Jag värmde upp soffan sist och ikväll är det T som sitter i panelen på Mediamingel. Temat är morgondagens mediearbetsmarknad. Långt ord som förmodligen betyder hur det kommer se ut på arbetsmarkanden inom media i morgon. Jag hoppas att de kommer prata om drömarbetsplatsen, drömarbetsgivaren och drömarbetstagaren. Vad förväntar sig kommande generationer och hur möter arbetsgivaren det. Kommer vi vilja sitta 8-5 på en specifik adress? Kommer vi kräva att toalettpappret är miljömärkt? Det som tyvärr saknas i panelen bland generationsforskare och arbetsgivare är nästa generation, en 80-talist eller 90-talist hade jag velat höra i soffan. Varför är alla så rädda för att släppa in och fram dessa bulldozers.
K – Har du varit hemma på lunchen?
T – Ja. Jag åt fil.
K – Men det ligger en visp framme, har du vispat filmjölken?
T – Nej, jag var hemma om för att fixa med surdegen.
Ps. Hur kan man frivilligt göra surdeg. Det luktar spya i hela vårt kök just nu.
Av alla som jobbade på Välfärden i eftermiddags hade en (1) person PC. Han hade även kavaj och på skärmen var det diagram. Det tyckte jag var modigt.
Ps. Enligt mig så är Välfärden ett av Malmös bästa lunchställen.
Vilken grupp man stör sig på förskjuts uppenbarligen med åldern. För några år sedan var det ”fjortisar” jag störde mig på sen blev ”tjugoåringar” föremål för min kollektiva irritation. Och i ett mail från min mamma kan man läsa det här:
”MEN när vi hade fått in kaffet då kom ett gäng på cirka femton 30-åringar in och sen var det kört….vi kunde inte höra vad någon försökte säga trots att vi lutade oss alldeles in i ansiktet på varandra!”
Hon hälsar att hon var nöjd med sin Frutti di mare på Epicuré.
Ps. Ja, mamma skickar en recension över sitt restaurangbesök. Hela min uppväxt har egentligen bestått av matrecensioner.
Eftersom jag började denna dag med att se den bästa festinbjudan någonsin är jag lite för tagen för att egentligen skriva. Temat på hemmafesten var fantastiskt, inbjudan var fantastisk, festen har jag ingen aning om. Jag har försökt få tag på rättigheterna till denna inbjudan för att visa er, men eftersom den bland annat innehåller det numera separerade värdparet nakna insmorda i choklad på framsidan kan det bli svårt. Svårt var även temat på hela festen som gick under namnet Nöjesguidentema. Festinbjudan var alltså en NG-framsida och inuti fanns bland annat en intervju med värdparet av Döskalle & Mästerligt.
Antar att det kommer vankas prisutdelning på festen. Vad innebär den?
Malmö är ju en växande kulturstad och vi vill gärna bidra med att lyfta fram den kreativitet som alltför sällan släpps fri i denna annars så inspirerande smältdeg.
Finns det något tema för klädsel?
_ Jag gillar inte ordet tema i den meningen eftersom det skulle kunna få folk att tro att vi gillar eller ogillar hur de klär sig. Jag kan bara prata för mig själv där jag, ena dagen känner för nordeuropeisk disco och nästa dag för 60-talsinpirerad Serge Gainsbourg-stil.
Vad dricker man på en fest hos er?
Kanske en Beaujolais eller en châteauneuf-dupape om man vill ha något tyngre, eller så kan man ju bara nöja sig med en kall Budweiser.
Nu får jag äntligen revansch för första gången sedan jag upptäckte att jag var den enda av tjejerna som hade bruna hockeyskridskor och slutade min planerade karriär som proffs, efter att jag lärt mig Köttbullen. Idag spelar jag en hockeymatch på Malmö Arena! Det är fullständigt sant. Längtar efter att rada upp till nationalsången med mitt fantastiska lag.
De få gånger jag råkar komma i kontakt med ett spex ser jag vuxna människor som gör det som jag gjorde när jag och mina kompisar var 12, och precis upptäckt hur en videokamera fungerar. Taffliga sketcher med krystade skämt.
Det mest fashinerande är att medan jag har gömt de där banden långt ner i en låda, och inte är beredd att stå för dem även om det inträffade för 20 år sedan, är det precis tvärtom för spexaren. Han eller hon pratar gärna om sin tid i spexet, förenas över anekdoter och återupplever det hela igen genom att antingen delta, trots avslutade studier, eller genom att sitta i publiken.
Jag vill säga, släpp det och gå vidare.
Ibland funderar jag över vilken produkt, vilket företag jag skulle kunna tänka mig att vara marknadschef för. Det spelar roll för engagemanget vilken produkt man jobbar med och om man bara ska jobba med en enda, och inte flera som jag gör nu, så är det nog viktigt. Jag hade förmodligen tyckt det var roligare att jobba med Swedish Hasbeens än skyddsställningar till exempel. Men det är så klart inte det enda som spelar in och ofta hänger folk man pratar med upp sig på produkten eller varumärket och inte reklamen som gjordes. Det betyder alltså mer om jag har skulle skriva några rader för IKEA till hela världen än om jag skulle ta fram en jättebra lokal och kanske helt okänd kampanj för ett anonymt företag. I alla fall på pappret. Efter att ha jobbat med reklam i några år så har jag lärt känna mig själv och mitt eget engagemang. Det föds ur så många olika saker och dödas av lika många.
Den som bestämmer
Hur rolig kunden är spelar jättestor roll och hur mycket hon eller han litar på byrån. Vågar de lita på oss och förstår de reklam och det sätt vi jobbar ger det en himla massa energi till projektet. Det är en sådan kund som man skålar med efter möten och älskar. Och älskar man någon är man beredd att lägga ner lite mer energi.
Produkten
Den finns så klart med en engagator (jag hittade på ordet själv ja). Det kan vara något man älskar själv, en möbelaffär, ett jeansmärke, en dryck. Något man tycker är häftigt eller något som bara eggar till fantasi, en tacksam produkt. Det skapar engagemang
Idén
En rolig produkt behöver dock inte innebära att den är rolig att jobba med av alla möjliga omständigheter. Samtidigt kan en tråkig produkt bli hur rolig som helst att jobba med. Om man bara kommer på en reklamidé som man blir lycklig av och som eggar sinnena och engagerar den konstärliga lilla hjärnhalvan som vill skapa.
Betydelse
Om produkten är viktig och betyder något känns det ofta i hjärtat. Jag har jobbat mycket med exempelvis läkemedel och om jag känner att det jag gör hjälper någon eller är av stor betydelse för någon så spelar det roll. Det kan också vara en hjälporganisation eller någon annan produkt som skapar engagemang för att de faktiskt betyder något och man kan gå hem och sova gott.
Min dag var svart och allt igenom jobbig när sms:et om att jag hade ett paket att hämta kom. Vilket helt otroligt härligt underbart sms! Jag ville pussa den Vietnamesiska lilla damen i tobaksaffären där paketet hämtades ut och hon var så söt och undrade massor om skorna.
Lyckan över att ta upp ett par Hasbeens Lace-up boots i limited edition ger även den sämsta dagen ett fantastiskt bra avslut. Nu har jag fått cravings och om man går in på hemsidan är det som en godisbutik.
I Malmö kan man hitta den kända svenska skon på Uma Bazaar som är en fair trade klädesbutik mitt i stan, och på Tjalla malla.
Grubblar. Tänker. Behöver. Vill. Vänder. Undrar. Söker. Andas. Känner. Tappar. Orkar. Väntar. Väntar. Väntar. Tittar ner. Tittar bak. Tittar fram. Tittar på. Undrar. Grubblar. Hoppas. Upp.
Ps. Bajs är det roligaste ordet jag vet. Det är ett så otroligt användbart ord. Man kan fylla folks ofärdiga meningar med ordet ”bajs”, och man kan plötsligt säga det högt i ett rum för att väcka ett sovande sällskap. En ice breaker, ett uttryck för missnöje eller glädje. Kort och och roligt att säga och ingen kan bli arg på ett så snällt och roligt ord. Kan man tycka. Jag har också fått en del konstiga miner.
Idag är en stor dag. Jag har bytt blöja för första gången i mitt liv. En situation som jag hanterade genom att ta av mig allt på överkroppen utom BH:n, satte upp håret, tog av klockan och höll andan. ”Okej nu gör vi det” sa jag och la gudsonen på en handduk på sängen. Herregud vilken pers. Kan de inte göra små hårda tollar som alla andra, måste det vara överallt. Överallt! Även på mina fingrar.
I alla fall. Det var första gången i hela mitt liv som jag passade barn. Då menar jag över huvud taget. Jag har aldrig någonsin passat syskon eller grannar, och inte varit särskilt intresserad heller. Men idag har jag tittat på Top Models med min gudson, läst två sagor, räddat katten från honom, tröstat, matat och haft bebisbajs på fingrarna. On top of the world baby!
Årets roligaste julkonsert måste vara damkören som har döpt sin till det här:
Herregud, vad som helst kan ju hända under den konserten. Jag är så sjukt nyfiken. Undrar hur mycket ny publik de kommer få i år. Det måste bli utsålt.
Helt plötsligt kan ett av mina ögonlock bestämma sig för att hänga ner och täcka halva ögat. Det ser helt stört ut och jag har hatat det sedan jag var tonåring. Det ser ut som man satt ihop två ansiktshalvor som inte hör ihop. Varje gång det händer drar jag upp ögonlocket lite lätt med fingret och föreställer mig några osynliga stygn precis under ögonbrynet. Min pojkvän däremot, han älskar detta. ”Åh, nu är det så där igen”. Karaktär kallar han det.
Det är alltså det vänstra och normala tillståndet jag gillar. Det är det högra han älskar. Tur för det ögat annars hade jag tagit fram nål och tråd.
Igår var det smygläsning av Nöjesguiden i sunkkällaren Rex som börjar bli ett poppis musikklubbhäng. Jag åt pizza för 20 kronor, avstod att förödmjuka mig själv i biljard, övade fotominer med Sofia och Therese och fick lära mig hur jag ska övervintra mina pelargoner av trädgårdsarkitekten Linnéa, som jag inte träffat sedan jag hängde med dansken, och nu vet jag vem det är Matti pratat om så många gånger. Grattis till dig som klarade av att läsa fram till denna punkt.
Kvällens finaste citat
”Jag har lärt mina blommor att de får vatten var 12 dag. Man måste lära känna sina blommor, och de måste känna dig”.
Älskar enkäter. Man får ju känna sig så viktig. Denna tog jag från min chefredaktör Margret. Ps. Nöjesguiden kommer ut i morgon och numret är skitbra.
Vilket ställe är du oftast på? Jobbet.
Favoritbar: Belle Epoque men jag är sällan där. Malmö är ingen bra barstad. Klubbstad visst, men inte barstad.
Favoritklubb: Oh baby I like it raw. Har inte så mycket koll på de andra just nu.
Sveriges bästa dj: Vet. Inte. Alls.
Så viktig är musiken: Avgörande för mitt humör.
Hit tar jag någon på första dejten: Jag blir utbjuden på första dejten, inte tvärtom.
Här firar jag min födelsedag: Jag tänker inte fylla år mer.
Här skulle jag fria: Jag ska bli friad till, inte fria. På något vackert ställe och aldrig i livet offentligt bland massor av folk.
Hit går jag en tisdag: Till Forum och kör en klass.
Undviker: Människor, när jag är trött.
Om du sitter själv i en bar, vad gör du? surfar på mobilen.
Bästa utestället att vara ensam på: Babel för där träffar jag alltid någon jag känner.
Stammis på: Mrs Saigon.
Beställer alltid: Gillar inte rutiner.
Dricker helst: Vatten.
Bästa gå-ut-plagget: Något snyggt, porrigt och självständigt. Efter humör.
Äter på väg ut: Ett långkok på Bastard helst. Annars inget.
Äter på väg hem: Inget.
Det första du gör när du kommer hem: Säger hej till katten.
Äter dagen efter: Äggröra till frukost. Thai på kvällen.
Om jag fick återuppliva en klubb i Stockholm så skulle det vara: Jag haft sjukt kul många gånger på Grodan men vet inte om de lagt ner. Jag vill nog återuppliva hela mig själv igen i Stockholm, gud vad jag saknar de klubbkvällarna. I Malmö Amore och Plysch.
Utekväll jag helst skulle vilja återuppleva: Pete Thong i London.
Utekväll jag ger allt för att slippa återuppleva: De gånger som slutat med patetiska sms. De gånger jag suttit och frusit på perrongen i Köpenhamn. Kanske alla gånger då man inte bara går hem och lägger sig när klubben stänger.
Så är jag att springa på ute: Glad, pratig och försvinner snabbt.
Bästa sättet att få kontakt med någon: Dansa nära.
Kan man träffa kärleken ute? Ja.
Har du blivit utslängd någon gång? Ja. Från Victors, på den tiden man hängde där.
Har du blivit dumpad ute någon gång? På en trottoar. Jag var 20, han har ångat sig sedan dess naturligtvis.
Har du fejkat stämplar? Ja. När jag var 16 på Strand i Landskrona. Då gick det bussar från Malmö till detta stora klubbhus.
Så länge är det värt att stå i kö: Inte värt. Om jag inte är utomlands och klubben är once in a life grej.
Förfest eller efterfest: Förfest.
Ni vet när man får ont i höftbenen. När man inte blir hungrig eller kan sitta ner på en hel dag, men är ständigt kissnödig. Och när dagen avslutas på sängen med ett högt Poff!
Jeans.
Alltså Vagabond, jag gillar er. Men när ni tipsar om en skidort i Beijing och avslutar med de här orden, tycker jag inte om er.
”Men skynda på, experter vill stänga områdena eftersom snötillverkningen gör slut på vattenresurserna”.
Passa på och ät hajfenssoppa också vet jag, och köp ett tigerskinn innan tigrarna är utrotade. Skynda på att utnyttja världens resurser innan de tar slut. Idioter.
Coca cola hittade köpfaktorn, den största rädslan (då och nu) hos amerikanarna, att deras barn inte ska få någon date på the highschool prom.
”Det är bevisat att de bebisar som dricker läsk har större chans att passa in och bli accepterade under den känsliga tonårsperioden”.
Min första vecka på Ramapo College i New Jersey var chockartad. De drack läsk till frukost! Ett år senare, på landsbygden i norra USA, var det första jag gjorde om morgnarna att öppna en Pepsi. Men det skulle visa sig vara för sent. Visst fick jag till slut en date till high school prom, men jag blev inte garanterat glad. Bara garanterat mer rund om häcken.
Jag har saxat lite vass copy ur den största kampanj som går i Malmö just nu:
MORE IS MORE MÖBELSTORE
VEM VILL BLI MÖBILJONÄR?
XXXLÖSNINGEN PÅ DITT MORE-SYNDROME
XXXL-utbud av mer än 90 soffor
De lockar även med ”Läckra maträtter” och hänvisar till spagetti och köttfärssås för 10 kronor. MUMS! Och skriver ”Bara för dig” i ett häfte med erbjudanden som går ut till halva staden. Naturligtvis vill de inte vara sämre än någon annan och har så klart även lanserat en kampanjsajt.
Ja, jag var en av dem som försov sig i morse. En timme. Lurad av min iPhone. Tack. Det ger mig ytterligare ett argument, förutom framtida strålningssjukdomar, att skaffa en vanlig simpel väckarklocka.
Jag brukar inte vara nitisk med morgontider (det om något måste ju vara skadligt för hälsan) men denna morgon hade jag planerat att vara på jobbet 08.00 för att fixa några sista grejer innan presentation. Jag vaknade tio i.
Jag hann inte duscha. Och det är Apples fel.
Bild av Wilhelmina Ward
Sydsvenskans läsare har skickat in bilder från Malmö under kampanjen ”Vi älskar Malmö”. Många är fantastiskt vackra. Älskar bilder av moln som bildar mörka formationer över stadens gröna trädtoppar. Eller små iakttagelser som lockar fram smilgropar.
Se staden ur andras ögon här!
