Karin af Malmoe

Igår hade jag lust att skriva ett sms ”ser jag dig nu kör jag över dig med bilen”. Men jag gjorde inte det #angercontrol

Det här är ett hån mot den som beställer sushi.

12 bitar my as.

Hur kan en sak som rör två personer, möjligtvis tre, innefatta långt fler dramatiska personer som har åsikter om allt och som anser sig ha rätten att bestämma hur någon ska agera och känna, bestämma vad någon får göra och inte göra och vad någon får säga och inte säga. Hur kan andra lägga all den tiden och kraften på att andras liv. Och hur kan man tillåta andra att lägga sig i och styra och ha åsikter om varje steg man tar. Jag hade blivit så trött. Och ja, jag hade också förvrängt sanningen till slut istället för att stå till svars för den om jag hade en hel kör av röster att vara till lags. Som en sekt som har köpt ens liv som man måste försvara sig emot.

Idag sa en norrlänning att jag pratar JÄTTEbred skånska. Jag brukar få höra att jag pratar väldigt lite skånska. Min slutsats av detta är att man inte kan lita på norrlänningar. Jag ska gå vidare i ärendet.

Jag kallar i och för sig honom norrlänning. Det är han nog inte. Men ni vet. Allt där uppe…

Mina föräldrar ville att jag skulle larma deras hus innan jag åkte. De sa att det var enkelt.

Visst.

Det kan ju inte bli mycket bättre. Vilken sommar jag kommer ha.

Jag och min praktikant Madelen lyckades med briljanta hjärnor få in 21 lådor öl i min bil och till Top Dollar Models. Sedan fick hon följa med på den ovanliga arbetsdagen och köpa kattmat, en kruka och en Cavalliklänning innan jag, istället för att gå och dricka drinkar på min födelsedag, somnade i förkylningströtthet under en filt.

Tog tåget till Helsingborg, fick en brief, skrattade, köpte sushi från de Japanska systrarna som jag gillar, lunchade med Cecilia i parken och åkte tillbaka till Malmö för att jobba på Melvins, reklamöl på Top Dollar Models som gick så bra att ölen var slut klockan sju. Då gick jag inte hem.

För några dagar sedan ringde någon och sa jag saknar dig. Några dagar senare är någons liv helt och fullkomligt förändrat för evigt och resten ett minne blott. Det får mig att tänka på hur mycket allvarligare och svårare saker och ting blir när man är äldre. Vuxen. Förr handlade det om jag gillar dig, du gillar mig, han gillar inte mig, men jag gillar honom och nu gillar han henne och när problem kändes överväldigande hade man inte en aning om vad som väntade längre fram när konsekvenser kan vara mycket allvarligare När det finns större saker att ta hänsyn till. Som var man jobbar, barn, hus, familj. Stora klossar som måste flyttas. Om jag vetat förr vad jag skulle vara med om längre fram hade jag tyckt att allt var ganska, tja, enkelt. Tyvärr så glömmer folk hur lätt saker och ting blir allvar. Hur en handling kan bli fullkomligt allvar och ställa till det för evigt i en vuxen värld. Men bara rucka den en stund om man är yngre.

Jag fick visa leg på Systemet idag. Samma dag som jag fyller år.
Att ha pluffsiga kinder som en tjugoåring men livserfarenhet som en vis trettioåring.Well. Det är  en kombination värd att fira. Eller nej, jag vill inte se så ung ut. Nästa gång ska jag skratta så de ser mina rynkor och visar vördnad och respekt för de äldre.

Vad jag har gjort på min födelsedag: Jobbat på det nya fiket (se nedan) under värmebölja. Den lilla stund jag var där hade en hel drös pappalediga som jag brukar stöta på på Solde och Saltimporten varit förbi, copywritern som tog över efter mig efter mitt första byråjobb i Helsingborg och i köket stod en journalist och bakade. Jag känner inte igen gamla slottsstaden och jag gillar det. Bara det att hänga på en hörna och hälsa på folk…

Sen har jag haft möte med en digital formgivare som heter David, kört och lastat in 21 lådor med öl i min lilla bil och kört dem till Top Dollar på Saltimporten inför morgondagens Reklamöl, ätit på Burger King och tyckt det var gott (Gillar nachochips i burgare. Förlåt men jag har bott i USA), handlat en kruka, en blomma, stor säck kattmat, fått hjälp av min praktikant att bära upp allt till lägenheten.

Och så har jag hängt undan en Cavalli-klänning.

Samtidigt har jag varit sjuk och däckade kl 18 under en filt.

,

Fann just mig själv funderandes om en fransk smal film hade varit trovärdig med rakade kön. Den obligatoriska scenen efter sexet (som man inte får se) där de ligger oredigerade i sängen och röker i en lägenhet med blommiga tapeter och hans huvud vilandes på hennes lår nära ett hårigt kön. Och hon går upp, skakar av sig honom och morrar något på franska medan hon sätter på en grön kanna vatten på gasspisen. Det hade inte funkat rakat.

Viktiga detaljer.

Stadens finaste fik har öppnat en minut från där jag bor. Och snart har de stadens första vinbar också! Det är i Slottis ”det där” händer. Rooses Coffee and wine ligger på Beridaregatan.

Jag vaknade tidigt helt enligt tradition, kl 04. När jag precis somnat om ringde det på dörren och jag blev överraskad av vänner med cheescaketårta, presenter och bröd från Gateau. Vad gör man för att få så fina vänner och bli så uppskattad? Nu är jag jätteglad och kan börja dagen trots halsont. Och mitt nya år kan börja, bättre än mitt förra.

Så. Nu har jag lärt mig. Efter att ha bott på Gustav Adolfs torg i två år flyttade jag tillbaka till gräs gräsmattor och träd. Jag behöver det. Vill kunna känna gräs med tårna, känna doften när det är nyklippt och bara gå ut och lägga mig efter jobbet. Jag vill cykla genom parken och se årstider skifta, gå ner till havet, andas, och inte missa när gässen får ungar. Mina dagar var tråkigare utan det. Lite fulare. Jag klappar nyutslagna löv på vägen, äter små granskott, luktar på blommor ler åt träd. Så knäpp blir man om man växer upp på en gård på landet med en fältbiolog bland annat.

Par som bråkar man bara åååooh. (Just det, det där var ju baksidan of it all)

Par som inte bråkar man bara åååooh. (Det där måste vara ett passionslöst förhållande. Ett sånt som bara flyter på.)

(just nu bråkas det om grillen på gård. Killen säger att han inte har fem händer).

Jag är inte bara en kvinna. Jag är en upplevelse.

(vaddå har ni inte en egen payoff?)

Jag blir så trött på alla som säljer upplevelser. Klädesbutiker som är ”en upplevelse”, en plats som är ”en upplevelse” ett hotell som är ”en upplevelse”. Bara för att någon sagt ”ni säljer inte kläder, ni säljer en upplevelse” betyder det inte att man kan skriva det! Det låter ju bara fånigt. Det är nog ingen som tänker ”åh dit måste jag åka, det är en upplevelse”. Snarare ”de verkar inte ha koll på läget, jag åker inte dit”. Om det verkligen inte är en upplevelse. Rida på en arabhingst i öknen = upplevelse. Handla kläder i en butik i Gränna = inte en upplevelse.

Helgens (eller vilken dag var nu helg och inte igen) mest intressanta var den uppsluppna stämning som rådde på Babel  när Filip & Fredrik var där. Folk var uppjagade och runt kändisparet fanns en svärm av tjejer som drog i kläder och ville prata, så mycket att det hela såg väldigt komiskt ut. Jag och min öl kände oss oberörda och så där gamla och svårflirtade igen.

Annars. Mycket bra klubb i sommar tror jag. Be right bass. Bara för att jag älskar karibiska raggamuffintakter och tycker det passar utmärkt till klänning och solbränna. Förutom när man kör det där danssteget på huvudet med benen upp i luften.

Säger hej då till mina nu 59 350 följare som ”Sweden” på FB  och lämnar över till Göteborg! Projekt done. Stressnivå down. Det har varit väldigt kul att få representera hela Sverige för världen på uppdrag av Visit Swedens PR-kontor i London och deras senaste kampanj ”LiveSwedish”. Antalet följare ökade, vi har fått in massor av bilder från Londonborna, jag har träffat engelsk press, The Stylist och Sunday times, ätit hos Swedish hospitality och fått svara på många frågor från folk som äääälskar Sverige. Jag trodde jag hade några dagar till att sprida kärlek för Malmö på, men tjoff vad tiden går snabbt.

Metro och City lyckas pricka in exakt samma krog, Mat & Destillat, i dagens tidning.

Vad vi är överens om:
Skramligt

De skriver:
”… klientelet yngre än på de felsta ställen i prisklassen. Och helt i ickeinsmickrande akademikeranda syns inte en slips till.

Jag skriver:
”Trots en bra cocktailbar, lockande vinlista med allt på glas och barmeny som bjuder till både aw och förfest är publiken ovanligt homogen. Matsalen är till större delen full av före-teatern-sällskap i grå kavajer”.

De skriver:
”Nåt kunde de väl ändå behållit som påmint om det anrika. Vi är ändå i Lund”

Jag skriver:
”I restaurangens anrika lokaler med stora vackra fönster och härlig takrymd skapas ett oskönt skrammel.”

De ger betyg 4/5

Jag ger betyg 3/5

Jag tänkte bjuda ut mina föräldrar på middag i helgen och låta dem välja restaurang, som tack för hjälp. Får detta i sms:

”Bloom?? Årstiderna, Malmö fisk”.

(…)

”Vi är inte så kräsna”.

Eller hur!

- Har du varit på Bastard?
- Ja, jag är nog där varje vecka.
- Är det så illa.

…. men nu när elektrikern säger det.

Igår hade jag och Arrakis en testpanel. Vi provade allt godis i skafferiet för att se vad som var värt att spara. Tyskt hälsosamt och fettsnålt var bara att kasta direkt. Sånt trams. Cat Pillows gick in på en klar tredjeplats och på andra plats hamnade cat nip som ger hallucinationer och gör en så hög att man rullar runt på golvet i välbehag.

Men vi har en klar vinnare. Stikizen!

Så goda att testpanelen tog hela påsen i munnen och sprang iväg!

Arrakis gömde dig med påsen under bordet men efter olycksamma försök att öppna den bar han till slut ut påsen igen och lade den vid mina fötter. Instruktionen var tydlig. Öppna.

Först köpte jag tre lampor på Artilleriet.
Sedan köpte jag tre av dessa från Ohlsson & Gerthel i början på min lamphimmel ovanför ett bord.
Sedan kom elektrikern och sa att jag var tvungen att köpa en till.
Sen sa han köp tre till.
Sen behövdes det mer sladd.

Mitt lampprojekt som började med tre lampor för 3500 kr innefattar nu tio lampor, två dagar med en elektriker och jag har en aning om att jag hade kunnat köpa fem lampor från Tom Dixon (som jag från början valde bort för att de var för dyra) och kommit billigare undan.

You live you learn.

;

;

Inspirerad av ny stram design som smälter in i rummet och gamla köpmannadiskar hade jag en idé om vad jag ville ha. Jag ville göra en låg byrå längs hela rummet för att inte stoppa den energi och det ljus som kom från fönstret men behövde en garderob också och lät väggen avluta med denna bakom en dörr. Jag ville blanda långa lådor med mindre men inte förväntat. Istället för att sätta dem varannan, vilket är det första man gör, satte jag dem i en annan ordning. En detalj som betydde mycket för personligheten i byrån. Istället för att ha touch-version på alla luckor som hade varit det vanliga för en modern byrå ville jag ha handtag på de små. Jag kladdade ner en skiss med bläckpenna på ett papper och lät några möbelsnickare titta på det.

Magnus Scharff som jag känner från högstadiet (till min förfäran minns han inte att vi gick på samma skola medan jag tjuvringde honom eftersom han hade långt hår och spelade i band) förstod precis vad jag var ute efter, ritade upp allt i 3D, skickade inspirationsbilder för att kolla så att vi pratade samma språk, adderade sina tankar, sina idéer och jag ”fick” världens finaste platsbyggda byrå som smälter in i rummet mot det vita brädgolvet och ser ut som den alltid funnits på plats. För att hitta rätt beslag tog jag hem jättemånga knoppar och skålhandtag från olika webbshopar. Valet föll på några svartsilver från It’s Design med knoppar som funkade till. En butik som har en uppsjö av fina knoppar!

Magnus finsnickeri hittar du här.
It’s Design hittar du här.

Det är måndag. Jag har inget köksgolv. Ingen spis. Ingen diskmaskin. Kylen står mitt i rummet. Fiskmåsarna har bajsat ner mitt sovrumsfönster. Alla köksluckor står på golvet. Tre påsar fyllda med lampor står i vardagsrummet. Och fyra lådor med sommarkläder, tre inplastade nyglasade tavlor, en dyktub, ouppackade skor från Hasbeens, en gammal apotekarhylla som bars upp av vänner igår och en trasmatta. Samt travar och travar med böcker. En svart sopsäck med skor, en stege och en trasig twiggy.

Någon dag ska även jag bli klar.

På söndagar är jag nästan alltid kär. Jag vet inte riktigt i vem dock. Eller om det är lyckligt eller olyckligt. Det är bara en känsla som infinner sig ungefär tvp timmar i veckan och påminner mig om att mitt hjärta sitter kvar.

Just nu kanske det beror på att jag ska skriva en text för en kund om kärlek dock. Jag försöker sätta mig i stämning för att få rätt ton och känsla i texten. Tänker mig in i hur det är, minns, känner pirr och längtan. Snart ska det få sippra ner i tangenterna. Likeacopywriter.

Om jag hade kräkt varje gång jag ätit något hade jag slutat äta det. Note to min katt vars rutin är att äta gräs på balkongen och sedan gå in och kräka på mattan. Någon som vill köpa en matta på blocket? Inte det nä. Katt då?

Idag har jag gjort det mitt hjärta bankar för. Idéeat. Spånat reklamkoncept. Låtit hjärnan bubbla.

När man sitter i lång produktionsfas så känns det som man glömt hur man gör. Du som jobbar med det här vet vad jag menar. Ständigt återkommande känsla. Så plötslig minns man. Just det. Det är ju det här jag kan.

Copywriter. Jag är kär i dig igen

Och så havsutsikt, cava och anklever i en mjuk fåtölj på det.