För första gången på flera år har jag så storhandlat. Det vill säga valt kundvagnen i stället för den röda korgen. Det hela utspelades på Ica Maxi i Västra Hamnen. Jag körde alltså dit för att handla. Bara det!
Vagnen hade genomgått någon form av USA-inpirerad mutation och var så stor att den nådde mig upp till bröstet. (jag är ganska kort och har inte hängbröst). Det kändes hur fånigt som helst vilket gjorde att jag gick och småskrattade åt mig själv ända tills jag kom in och mitt glada humör utbyttes mot lätt panik. Det är hur stort som helst och alla skulle trängas med sina fettovagnar på samma ställe. Köpte sju stycken inlagda sillbitar över disk för 114kr. Det är nästan lika mycket som en Mojito kostar på Plysch. Katastrof!
Jag blev lite imponerad och kände att här ska jag bli vuxen, här ska min man komma inspringandes i sin kostym efter jobb och handla färsk tonfisk över disk för att sedan rusa hem och tända för grillen. Det kommer aldrig att hända, min man vet inte att fisk en gång varit färsk innan den frös in till små block. Alaskan Polock!
Hade jag fått göra en annons för Ica Maxi hade jag tryckt på deras otroligt lättkörda vagnar som inte vill köra sin egen väg eller som tar en halvtimme att svänga, trots storleken. Word Up!
