Första Luftkastellmissen. De tar inte Kort mer än i en bar och vi är långt ute i tjottahejti. Hallå vi är den kontantlösa generationen!?
Folk hade bestämt sig för att dansa på scenen framför Trentemöllers dj-bås och det såg ju mycket roligare ut där uppe. Jag lämnade golvet och klättrade upp. Men det tog inte mer än någon minut så knackade någon mig på axeln, gav mig en öl och plötsligt stod jag i dj-båset i stället, med Trentemöller och en annan tjej och dansade. Ha. Det är någon med det där… . En gång fick jag till och med trycka på theeee knapp på Madrids största nattklubb. Men det är en annan historia.
När det blev för mycket folk så jag inte kände mig speciellt utvald längre, och efter att ha pratat bort så pass mycket tid med Oscar Villata att jag antog att mina vänner letade efter mig, gick jag på vattenmission. Under tiden hade Åsa lyckats bli träffad av en flaska i ansiktet, som kom vinande genom luften, och blodet forsade. Fy.
Andra Luftkastellmissen. Det må vara en vacker festlokal men efter att ha drabbats av total vätskebrist och fått svaret att de inte har vatten i barerna blev jag tokig. Hur kan man inte ha rinnande vatten i baren. Hur jobbar man då? Hur har man tänkt? Att dra in mer pengar på annan dryck eller har man helt missat det faktum att alkohol kan göra gästen vattentörstig och kanske för full? Folk hamnar på IVA för mindre.
Jag erbjöds de smälta resterna från ishinken, rynkade näsan och beställde ännu en öl mot min bultande huvudvärk som åstadkommits av fyra timmars sol, ingen mat och mycket vin. Till slut var det outhärdigt och jag fick lämna stället klockan 03. Att beställa in läsk i stället för alkohol kom jag dock aldrig på.
jag fick vatten uppe i baren vid entrén. eller fick o fick. 15:- glaset..! men kanske var det bara smältvatten nu när jag tänker efter. ajdå.