Toppbilderna 2012

Instagram har gett ett filter åt världen och likes är en ny måttstock på om dagen var bra eller dålig. Detta är tydligen mina bästa stunder då filtret slagits på.

 

20130113-215856.jpg

 

Vinnaren 100 likes
I november var det dags för årets fest. Djurfesten. En vän fyllde år, ställde till med maskerad, stängde ned hela Bastard och lät djuren beta av råbiff, vedeldade pizzor och cocktails. Jag var en fasan.

 

 

 

 

20130113-215733.jpg

 

76 likes
För några år sedan var jag på Island och red i några dagar. Då bestämde jag mig att jag måste göra det igen. Men på riktigt. På allvar. En lång utmanande sträcka som får musklerna att skrika av ilska och läpparna att spricka av vindarna. Det blev 25 mil, tror jag, över Isands nordligaste delar. Där mobilerna inte har täckning och i raviner omöjliga att ta sig genom utan en stark, stabil Islandshäst. Det var den största utmaningen jag gjort i mitt liv. En del grät, men ingen gav upp och om kvällarna landade vi i de vackraste landskap med heta källor som löste upp en öm kropp.

 

20130113-215822.jpg

 

60 likes
Hello Skriet.

 

 

 

55 likes
Jag skaffade kontorsplats på Media Evolution City i dockan, att sitta på dels när jag jobbar ihop med företag i huset, när jag har kundmöten eller långa produktionsdagar. Annars har jag kontor i Helsingborg, en nyckel till Andra våningen i Malmö och platser på de byråer där jag jobbar. Men det finns bara ett ställe som har Love Chairs där man kan mysa in sig i en dålig arbetsställning iförd vårens favoritoutfit, blå jeans och blå skarf.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Läppbaromentern kabosh

20121219-185532.jpg

 

Ja! Har inget att göra på flygplatsen så jag leker ”räkna tjejer med halvt öppna munnar” i tidningen. Inte leende utan så där halvt öppna som ingen någonsin har mer än när de är upphetsade. Och så på bild. Efter 45 sidor har jag räknat till 21 öppna läppar i Damernas värld (orkar inte räkna fler sidor). Tjugoen. Utan att vilja ta upp några väl glömda mattekunskaper skulle jag gissa på 86 % av alla bilder.

 

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Synd att han är död

Igår fick jag höra att jag skulle passa på bilder av Helmut Newton och att det var synd att han var död. Så det första jag gjorde i morse var så klart att  bildgoogla. Well…

 

 

Men jag brukar oftast ha klänningen på mig vid middagen. Sover dock alltid med en puffra under kudden iförd inget mer än stay ups och jag är alltid naken under pälsen. Så nu vet ni det. Tjongilongi.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Ta bort taggen Martin Thörnkvist!

Facebooks största miss hittills.

Förr var det så enkelt. Ett litet klick och man hade fulavtaggat sig själv. Nu kan man bara göra så bilden inte syns i sin egen profil men taggen ligger kvar i albumet ändå. Man måste fylla i något form av formulär och liksom ange sin kompis för att få bort skiten.

 

Alla dessa stämde på denna bild: Bluff, hatiskt innehåll och angriper person.

 

Men vad hände med den allra vanligaste anledningen? FUL FUL FUL.
Facebook behöver lite mer insikt. De kan ringa mig.

 

Älskar för övrigt den sista mästrande raden. Ta bort taggen Martin Törnqvist. Fy på dig. Ja, fy på dig säger FB.

 

 

 


Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Bekräftelseskolan

 

 

1. Lägg upp en bra bild på Instagram och få många likes.

 

 

2. Lägg upp en bild på dig själv och få många likes.

 

 

3. Gå in på någon japans Instagram och fatta att du inte fått särskilt många likes.

 

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Midsommarfint

Vackra västkusten i vackra färger, och vackert hus med vackra människor. Två dygn i solsken och regn om vartannat, kalla hasvdopp i stora vågor, stekande hetta mellan hustak, arkitektritade hustak och inredning som hamnar i magasin. Öl, Tinto de verano och massor av mat. Långa promenader, musik och gitarr. Skratt och skratt och gud vad jag behöver skratt.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Ett äkta leende mitt i all skit

 

Bara för att jag varit så ledsen idag måste jag lägga upp en bild på mig, så som jag ser ut, när jag är riktigt glad. Man har inte så många äkta skrattbilder på sig själv, precis som man inte har så många bilder där man fångar ett sorgset, allvarsamt eller ett tankefullt ögonblick.

 

Som min ad gjorde samma kväll. Han visade en film på mig och i ett sekundersögonblick i den sa han ”det där är du”.  Ett ögonblick där jag försvinner i tanken och bort, bara för några sekunder, sen är jag tillbaka i filmshowen igen. Den man brukar visa upp. Den jag brukar visa upp. Han berättade att han trodde att jag alltid var sprallig för att det är det alla bilder säger,  men nu, om någon frågat, har han svarat ”nej hon är inte all så, hon är fokuserad och seriös”. Det känns bra att de som känner mig dementerar rykten om mig som duracellkanin utan djup, eftersom jag tydligen bygger den bilden rätt bra själv :-).

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Smygande på Nobelvägen igår

Igår var det smygläsning av Nöjesguiden i sunkkällaren Rex som börjar bli ett poppis musikklubbhäng. Jag åt pizza för 20 kronor, avstod att förödmjuka mig själv i biljard, övade fotominer med Sofia och Therese och fick lära mig hur jag ska övervintra mina pelargoner av trädgårdsarkitekten Linnéa, som jag inte träffat sedan jag hängde med dansken, och nu vet jag vem det är Matti pratat om så många gånger. Grattis till dig som klarade av att läsa fram till denna punkt.

Kvällens finaste citat

”Jag har lärt mina blommor att de får vatten var 12 dag. Man måste lära känna sina blommor, och de måste känna dig”.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter