Placerar man samma sorts människor, med samma åsikter, liknande kunskaper och som bara pratar om samma saker uppstår förvisso kunskapsutbyte men det skapar också en bubbla. En bubbla som inte är verkligheten. Och är det något man behöver när man jobbar med kommunikation är att vara i verkligheten. Så, alla byråer borde se till att kontoret ligger så det är lätt att sätta ner fötterna på gatan. Och alla anställda borde spendera några timmar av sin arbetstid på en helt annan plats än på kontoret. I stället för att titta på klockan när medarbetare kommer om morgonen borde man säga ”du, ta en omväg till jobbet”, ”åk ut på landet och umgås med en bonde idag”, ”sätt dig på Friisgatan och titta på människor”, ”ut och åk stadsbuss”. Men sitt inte här och titta in i samma vägg som du tittar i varje dag, och prata inte med samma människor om samma ämnen som du pratar om varje dag, och framför allt inte om sådant du redan vet något om. Och när du går hem, gå inte in och läs senaste blogginlägget om Google+ eller reklamkampanjerna som du brukar, gör något helt annat – lär dig något nytt. Titta ut ur bubblan med all den nyfikenhet du behöver.
Inskränkt är inte ett bra ord. Men oj så ofta vi är där utan att se det själva.
