Copywritern som körde in i en redigerare.

Frontalkrocken mellan byråvärlden och tidningsvärlden är brutal. I alla fall för en copywriter. För copywriterns ord rör ingen utan att fråga. Och definitivt inte en rubrik – den är helig. Men i tidningsvärlden är det precis tvärtom. I början fick jag magsår när Nöjesguiden kom ut och rubriker var ändrade, texter kapade och ord var utbytta vilket gjorde att texten kunde tappa det tempo som jag ville att den skulle ha. Jag behöver inte sitta och jämföra mina texter med tidningens för att hitta ändringarna. Jag känner direkt när det är en mening som inte är min. Ibland är ändringen befogad, ibland känns det obekvämt. Oavsett vilket verkar skillnaden vara att copywritern äger sin text tills kunden kommer och vill ändra på den och då tar man en diskussion även om texten aldrig har en byline. Journalisten har byline men äger inte sin text, det gör tidningen.

Galore Weekend har precis kommit ut och min kollega skriker ”va fan, de bytt ut rubrikerna och ändrat i texten”. Ännu en frontalkrock mellan byrå och tidning har inträffat. Jag förklarar att det funkar så på tidningar, till slut accepterar man faktum och slutar skriva rubriker som är heliga.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter