Idag fick min lillebror barn. Jag blev faster. Jag fick en brorson. En Carl Johan. Nu vill jag bara åka dit och få se den lilla saken på riktigt. Hoppas det inte dröjer för länge. Två veckor som de har sagt känns som en evighet.
Tagg: Familj
Han jag pussar på
Faster. Det har bara varit ett ord för mig. Jag har inte ens reflekterat över vad det betyder när andra sagt det. Men för mig, just nu, betyder det att min lillebror (MIN LILLEBROR) får barn vilken dag som helst. Alltså han, som jag pussar på bilden och som håller mitt finger, får barn före mig och med en vän till mig dessutom. Det slog mig just nu, att jag ska bli faster. Kan jag vara gladare? Jag är nog inte så bra på att visa det men varje gång jag tänker på första gången jag kommer träffa barnet (de har inte kollat upp om det blir en flicka eller pojke) ser jag mig själv i en stol, men den lilla saken i famnen och jag vet att jag kommer gråta för jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det. Men det är inget en storasyster berättar för en lillebror förstås.
För övrigt ser min lillebror ut precis som på bilden, bara lite större. De största ögonen i världen och 3 mm på hjässas.
En del får durkslag, andra får viktigare saker
Efterlyst söker denna kvinna
På onsdag är det kyckling
En stor majskyckling insmord likt ett mumielik med örter och oljor, fylld med citroner och uppknuten i benen. Massor av grönsaker till med vitlök, vitvin, rosmarin och timjan. Kall mild feta Efteråt, glass med den fikon- och dadelbalsamvinäger jag fått av Malin på jobbet samma dag och rostade valnötter. Rom, kaffe och tryffel. Vem var värda denna middag då? Jo, värdens bästa mamma och pappa. Det vill säga min mamma och pappa.
En bit chokladtårta kan göra så ont
Igår fick jag ett sms som ruckade min tillvaro och fick den att gunga och mig att ramla bakåt i tiden. För mellan raderna så stod så mycket mer än det som egentligen stod. Sedan dess har mina timmar varit förstörda, jag har varit vilsen, arg och varje gång jag tänker på de söta små bokstäverna som formas när det handlar om barn eller djur har mina ögon tårats hundra gånger om. Det finns många sätt att säga att du är saknad här, i den här världen. Det finns många sätt att hålla sig kvar och påminna om det som var, som inte är. Och pratar man med en kvinna på 32 så är en hälsning om en sparad chokladtårta från ett barn, som man håller väldigt mycket av, ett ypperligt sätt att brusa upp hundramiljoner känslor igen.
03 – Mina föräldrar
Precis som jag är de födda i tvillingen men de är varandras motsatser. Mamma är lugn och harmonisk, pappa är hetsig och temperamentsfull. De älskar varandra, pussas och flirtar med varandra fortfarande, varje dag. Men jag minns en gång när jag var liten och de berättade att de skulle skiljas. Jag tyckte att det var häftigt eftersom det var så annorlunda med skilda föräldrar men jag är väldigt glad över att de höll ihop. De två är mitt bevis på att man klarar allt och man kan hitta tillbaka till varandra bara man älskar varandra och vet att man vill vara tillsammans. Och uppskattar varandra – varje dag.
De pratar alltid om mat och älskar att stå i grytorna. Alltid med ett glas vin sidan om. De är livsnjutare och har lärt mig hur viktigt det är, varje dag. De köper sitt kött från privata ekologiska gårdar som de själva har letat upp genom att åka runt på landet. De plockar svamp. De är båda jägare men jagar inte längre eftersom vi inte har några jaktmarker nu. De går ner till havet i det fiskeläge där de bor och tar ett dopp om sommarmorgnar och reser ofta. De slutar gärna dagen med ett glas grappa och lyssnar på jazz. Jag älskar att bara sitta hemma hos dem och insupa den harmoni de hittat i livet. Jag längtar dit.
Min mamma har gjort allt det där man vill göra, som att bila genom USA, jobba på motorcykelcirkus, vara gogodansare i Köpenhamn, tävlat hoppning i Flyinge, tagit jägarexamen och nu är hon specialist på hedersmord inom kriminalvården och ansvarig för att FN:s barnkonvention följs på fängelserna i Södra Sverige. Hon är den konstnärliga hippiemamman som satte mig i Waldorfskola, hade en period som vegetarian,vägrade raka benen och köpte killskridskor till mig när alla andra hade rosa kjol. Hennes dröm var att gå på konstfack men hennes föräldrar tyckte inte det var en riktig utbildning. Hon pratar otroligt långsamt, hon målar fantastiskt, sjunger i kör och gör världens bästa såser. Hon fanns alltid där till 100% när jag var barn, uppmuntrade, skjutsade och inspirerade. Jag kan sitta och titta igenom hennes gamla fotoalbum om och om igen, hon var otroligt vacker och jag älskar hennes gamla frisyrer och kläder. Många av hennes gamla plagg hänger nu i min garderob. Det fanns en period som jag och min mamma inte kunde prata med varandra. Jag var en vild tonåring, mamma var en sträng socionom. Idag är hon en av mina bästa vänner.
Min pappa har lärt mig att inget är omöjligt om man sätter blicken vid målet. Han är hård och rak, säger allt han tycker även om det är obekvämt. Han kan vara ganska svår att ha att göra med, hans humör sätter sig i väggarna och han och jag ryker ofta ihop i vilda diskussioner vid matbordet som inte sällan slutar med att jag gråter och rusar från bordet. Fortfarande. Men vi är kortsynta båda två och blir alltid sams strax efter i en kram. Och han är väldigt bra att prata med i allt från kärlek till jobbproblem. Han stöttar, han förstår mig väldigt bra och han blir arg på världen om den är emot mig. Även om jag saknade honom när jag var barn, när jag var hemma sjuk, behövde skjuts eller tävlade ridning. Min pappa är periodare och går all in för olika intressen, tills han tröttnar och hoppar på något nytt. Som när vi skulle åka skidor och alla andra hyrde utrustning men pappa skulle köpa allt, inklusive takbox för att transportera lyxskidorna till Norrland. Han använde dem en gång. Eller när han skulle börja cykla och köpte en monstercykel. Den står i garaget. Och de år då han jagade och gick i gröna manchesterknickers, rutiga strumpor, oljeväst, gubbakeps och rökte pipa. Han är en underhållare och duktig på att berätta historier, han dricker dubbel espresso och byter bil vartannat år. Efter många år som VD och Vice VD på ett stort åkeri är han glad över att ha sagt upp sig och ska gå i pension. Min ofta tjuriga pappa lyser faktiskt som en sol nu.