Vet du din plats?


Hur poppis är du? Hur mycket makt har du? Hur mycket tjänar du? Det sitter (höhö) i bilen.

Det bästa tillfället att förstå var du står, eller ställer dig, i hierarkin är när ett gäng ska sätta sig i bilen. Alla vill ju sitta fram. Redan som barn lär man sig att välja plats i bilen efter någon form av osynlig rangordning och det gäller att inte trampa fel för det kan skapa en obekväm situation som kanske inte uttalas, men känns i luften. Eller det är kanske det man ska.Trampa fel. Det är alla som trampar fel som utmanar strukturer och inte förrän då kan de förändras och förnyas.

Om man är ett gäng, säg jobbgäng, som ska ta bilen, varför känns det så självklart vem det är som ska sitta fram? Varför går en person med bestämda steg rakt fram och öppnar dörren medan andra som en osynlig självklarhet väljer att sitta bak. Oftast inte för att de älskar att sitta bak, eller att man råkar hamna på den sidan, även om det kan vara fallet. Och varför frågar jag min kollega om lov ”får jag sitta fram?” och motiverar det med min bilsjuka (som för övrigt är sant) som om det är självklart att det är hans plats?

Jag försöker motarbeta det här genom att värdera mig själv på samma sätt som de andra, oavsett kön, titel eller ålder (vilket brukar vara faktorer som spelar in) men det är svårt. Speciellt när andra inte gör det.

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter