Ooooch vad som händer med More Bistro vet jag inte, men Daniel Lindgren, tidigare köksmästare på Atmosfär under många år, stänger, tar sina kockfingrar och lägger beslag på Bantorget 9 i Lund istället. En annan stad en annan möjlighet. Restaurangen stänger och en annan återuppstår. Lund kan behöva lite kockkärlek och jag hoppas att Daniel sprider lite malmölove till studentstaden.
Tagg: kök
Favoritklickfärg
Alternativet är vitt vilket passar jättefint till min gula stora industrilampa som är signerad köket. Och vitt slaktkakel som jag har bestämt mig för oavsett, som ovan. Så hjälp mig. Vita luckor till detta eller gräddglassgrönt. Och vad ska jag ha för bänkskiva?! Har aldrig gjort ett kök innan och det finns ju tusen möjligheter. Väger även in att jag förmodligen kommer bo här max i två år och vad som är lättast att sälja. Mina vänner tycker att jag är konstig som tänker så, men jag kan inte tänka längre. Det kunde jag i och för sig inte med spiral heller när läkaren sa ”max 5 år” … Well.
Pärongräddglassgrönt
Precis när jag bestämt mig för mina päronglräddglassfärgade köksluckor tog min vita förnuftiga hjärnhalva över. Det blir inga luckor beställda denna gång heller. Detta velande. Första gången jag uttalade orden ”någon gång ska jag ha ett rum i pärongräddglassgrönt” var i min fina fina etta i andra hand på Nils Perssons plan med svart och vitt schackgolv i köket och en röd fondvägg för hmmm nio år sedan. Jag älskade den lägenheten. Och mannen som jag berättade för om mina inredningsdrömmar. Sedan har det aldrig, i mina fyra andra lägenheter jag haft, blivit något av den färgen. Och nu, när jag bestämt mig, susar den över hela inredningssverige, i alla magasin och bloggar, och då får jag kalla fötter. Sover på det här.
Rundvandring i köket
Nu flyttar jag snart och fortsätter rundvandringen i min gamla lägenhet. Här är delar av köket. Ett jättestort kök där matdelen är byggt i ett gammalt trapphus och har fått en rund vägg med dörr ut till balkongen. Här har jag ett bord, Piet Hein / Bruno Mathsson och sjuanstolar. Inte unikt. Men med en illgul gammal dyktub som jag hittade på en loppis, en fågelholk och en griffeltavla, där jag skrivit upp alla platser jag vill åka till som jag styrker efter hand, så har jag gjort rummet till mer mitt än en homestylingbostad. Den gula lampan är en industrilampa och köpt från In my house. Har fått en industrituppjuck som möter gammalt och önskar bara jag hade ett hus.
Jag har hur mycket yta och skåp som helst i mitt stora kök och utsikt över takåsarna när jag står och diskar och om kvällarna är ljuset som slår in i rummet helt magiskt. Det kommer jag att sakna – även om det är ett fult 90-tals kök i övrig.
Lägenhetsrundvandring – del 1
Köket. Mannen. Kniven.
I mitt förra hem fanns tre saker som behandlades som det viktigaste on earth. De hängde för åskådning på en vägg och granskande blickar vilade över min axel när jag använde dem – hans tre Globalknivar. Allt annat kunde behandlas som slit och släng men de här tre knivarna, Gud nåde. Hackade jag en lök och inte diskade kniven inom loppet av tre minuter sprang han fram som om det gällde liv och död och tog hand om sin kniv. Muttrande tystnad. Ibland fick jag sitta själv och vänta vid matbordet för att knivarna tvunget skulle diskas innan vi åt, inget annat, bara knivarna. Och jag minns hans stolthet och varma blick när jag skrapade av en skärbräda med baksidan av kniven, precis så som han bett om. När jag är uppe i familjastugan ska vi laga mat och jag kämpar med en sliten kniv när han säger ”du kan ju fråga pappa om du kan låna någon av hans”. Då kommer det undangömda knivfodralet i skinn fram och jag får låna en alldeles speciell kniv. Men diska den fick jag inte, allt annat ja, men inte kniven det ”behövde jag inte”.
Män och deras saker. Det är så roligt.
Det kom jag att tänka på efter att ha läst det här fantastiskt roliga inlägget.
