Vad har hänt med Slottsträdgårdens café? Är frågan jag ställer mig när jag läser menyn. Detta ställe insprängt i den prunkande helt fantastiskt anlagda trädgården i parken, men små grusgångar, låga boxbomhäckar som skapar rum mellan trädgården och Tareq Taylors kök. Jag måste uppriktigt nog säga att det märks att Tareq har flyttat sin själ till en annan plats. Det var alltid kul att komma hit, rätterna var uppfinningsrika, fulla av blad och blomster och om dagen inte föll i smaken fanns det varje dag en krämig risotto smaksatt till glädje. Nu, tre hamburgare, 90 80 eller 150 gram. Och tre sallader, välj mellan kyckling, fisk eller räkor. Eeeh va? Salladen med betor är helt okej. Den asiatiska salladen med nudlar säger mitt sällskap smakar ingenting. Jag sneglar mot en vegetarisk burgare som är vackert staplad på höjden men hit kommer jag inte gå igen för maten, vilket jag gjorde förut. Det är en himla tur att omgivningen är bestående i år så att gästerna kommer ändå. För tråkigare meny har jag inte skådat sedan stället bedrevs i föreningsregi.
Dryck på fallfrukt som omhändertagits är en fin detalj i kyldisken. Mustig och len äppeljuice.
