Ändå är det sommarsol i september.
Vad är det som händer med hjärnan när den intar pms-mode? Ett mörkt täcke läggs över ansiktet och allt går långsamt. Det hjälper inte att tänka att jahapp nu var det dags igen. Trots att man borde vara förberedd då det sker varje månad i allt för många år. Hjärnan mår som den gör ändå. En förändrad kemisk sammansättning i kroppen drar ner en i ett svart hål där livet inte längre syns från den ljusa sidan. På samma sätt som den deprimerade. Svårt att värja sig emot. Vänner pratar om hur mannen framför dom förändras till en främling och hur de googlar skillsmässa en gång i månaden. En annan har förbjudit sig själv att ta avgörande beslut den återkommande veckan. Jag sitter i bilen apatisk och kommer inte ut ur bilen dessa dagar och lämningen på försklolan känns som en kniv i magen av orimlig saknad. Pms är faktist överväldigande säger min kollega. Tre äldre barn gammal och mången period bakom sig. ”Den skojar man inte bort” säger hon. Ändå är det, som med så många kvinnliga tillstånd, något som man i stort sett ska acceptera. Någon större hjälp för de med svårar kemisk obalans är svårt att få. Ändå är det något återkommande hos så många kvinnor i så många år varje månad att någon form av ekonomi borde finnas i att forska på just detta i större utsträckning. Allt är som en stor lång suck som förlöses den dagen mensen har den äran att komma. Eller möjligen någon dag senare. Och så vandrar man uppåt igen på toppen och är lagom glad och nöjd och känner att livet nog ändå blir bra ändå tills nästa period kommer och man trycks nedåt igen. Det är då en väldig bergochdalbana tills man fyller runt 50 och sedan ska det bli spännande att se vad klimakteriet har att erbjuda. Jag önskar ingen kvinna det här. Möjligen alla män. I alla fall några gånger så att de kanske kan förstå att det inte är lite nedstämdhet att rycka upp sig ifrån utan ett tillstånd omöjligt att värja sig från. Fast å andra sidan så går det kanske inte att få förståelse. Det är lika förvånande varje gång den perioden dyker upp.
Uppdatering: passande nog skriver Sydsvenskan också om det här idag.
