Jag har alltid fått höra att jag är omtänksam. Omtänksam och mån om vänner och familj. Hård och rak men rättvis. Känslomänniska. Men när man fått höra dessa egenskaper tid efter tid och gjort dem till sina så är det så konstigt om man någon gång får höra precis motsatsen. Oj. Vad hände där. Har jag förändrats eller har någon andra glasögon för ögonen som suddar ut varmt till kallt eller hårt till mjukt. Jag vacklar och tvivlar för en stund. Men ibland säger åsikter mer om någon annan än om en själv. Och ibland är det bara att inse att det spelar ingen roll vad man gör eller hur man är när någon redan bestämt sig. Kramar om mig själv en stund. För om man tycker om sig själv är det mycket lättare att tycka om andra. Jag försöker.

Dela gärna om du vill...

Facebook

Twitter