Om man misstänker brott mot barn är man skyldig att anmäla. Har jag lärt mig. Vid minsta lilla misstanke. Anmäl. Gör en orosanmälan. Nu trasslas ett helt nystan av barnpornografibrott upp. Ett nystan som rullar ut från Norge över Sverige och avslöjar män från höga positioner, till förskollärare till pappor, chefer och vänner. Och jag läser i en kommentar från Svenska dagbladet med anledning av att de inte tänker anmäla någon intervjuperson, ”vi namnger inte dessa personer när det handlar om ett brott de inte är dömda för. Det skulle också skada dem för all framtid”.
Nu handlar detta om män som laddat ner barnporr. Brottet har redan begåtts. Det är ingen man som behöver skyddas för sina egna handlingar. Det är barnen som behöver skyddas. Och barnen skyddas inte genom att hålla äckliga män runt axlarna. Ständigt detta pamprande. Vuxna män som vet precis vad de håller på med och får ta ansvar för sina handlingar.
När slutade samhället vara på barnens sida. Var samhället någonsin på barnens sida? Barnens bästa är ett uttryck som går som en röd linje genom alla lagtexter men det fallerar. Och det fallerar även när det kommer till grova brott. När barn skickas mot sin vilja att bo med en våldsam pappa, eller när mannens bästa och skydd går före skyddandet av barnen, då är något allvarligt fel. Och när en tidning gör ett stort jobb med att göra ett stort avslöjande uttrycker sig så här kan jag bara annat än att häpna. Det är en sak att skydda källor, det är en helt annan sak att lämna över uppgifter om misstänka pedofiler till polisen.
Som tyvärr inte tycks göra mycket åt saken.
En som ställt frågan till Svenska dagbladet är en som förra året kom ut och berättade om hur hon själv utsatts som barn är Elaine Eksvärd.