Twiggy

Nu har hon legat på mitt skrivbord för länge. Eftersom jag rensar och hon är så vacker kan jag inte förmå mig att dra bilden till papperskorgen. Men vad ska jag ha henne till. Twiggy. Hon får följa med mig via bloggen i stället, så kan jag äntligen rensa macen. Varför kommer inte twiggysminket tillbaka med storm. Jag vill också ha långa lösögonfransar och vit kajalrand utan att känna mig som en ledsen dansk clown.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

What next.

När man velat ha något länge släpper allt plötsligt på en gång. Som att söka ny lägenhet. Får man väl en ploppar det genast upp fler. Eller som att söka jobb. Erbjudandena kommer sällan ensamma. Igår blev jag uppringd av en rekryterare inom mediebranchen som frågade om jag sökte jobb som copywriter eftersom hon hade en tjänst som hon ansåg skulle passa mig på en byrå i stan. Jag har ju precis tackat ja till ett jobb som jag verkligen ser fram emot och är nöjd med, så utan att veta vilken byrå det pratades om tackade jag nej. Ha – jag tackade nej till ett möjligt jobb som copy på en byrå. För några månader sedan sökte jag några jobb i veckan. Nästa projekt är äkta kärlek. År 2008 eller kanske 2009. När de trettiofemåriga skilsmässopapporna kommer ut hungriga efter nytt kött – medvetna om vad som gäller. Uff.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Ingefära och hett vatten

Herregud vad en liten halsinfektion kan göra en matt. Att gå på mingel med Nöjesguiden, dricka en öl på Tempo och lite Detroit Lounge eller köra AW med Dygnet Runt känns som ett väldigt stort projekt. Jag orkar inte bry mig om något alls och det som förut kändes som engagerande rycker jag nu på axlarna åt och tänker att ja ja men suck.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Jaha. Nu ska restaurangfolket ha ännu en anledning att festa.

Torsdag 1/11

”21:30 – 24:00 Kvällen inleds som ett mingelkalas med bossanova-toner på Crown. Därefter hämtas allla av buss eller limousine till Étage.”

Alltså det är en viss skillnad på buss och limousine. Menar man att det finns en limousine för syns skull och den som har tur hamnar där. Eller menar man att man iiiinte riktigt betämt sig än. Om det enbart kommer 10 på festen blir det limo, kommer 120 ja, då blir det tyvärr buss med dammiga säten och sur gubbe i fronten som drar tankarna till skolålder. Man skulle ju faktist också kunna gå. Det är lite mer värdigt än att sätta sig med fötterna ihop på bussgolvet och handväskan i knät, medan Chrille och Henke som känner vakterna på Etagé har tagit sig in i limousinen, hänger ut genom fönstret och vrålar med ett urrop från grottmänniskornas tid efter alla tilltänkta flickor som går på gatan och i sin tur tänker; ”liten snopp”.

”00:00 – 04:00 Festsuget restaurangfolk, 9 dj’s från olika nattklubbar och självklart succé’n från förra gången – det fantastiska livebandet nere på gården!”

Alla som jobbat i restaurangbranchen vet hur det kommer att se ut klockan 04.00 på Etagé. Det är proffs vi pratar om här. Nu har de dessutom chansen att vara sviniga på andra sidan baren och ta ut sina inre aggressioner mot den jobbiga kunden på den stackars bartendern som inte fick ha ledigt ikväll. Alla hämningar spricker när man tar ut, redan halvt alkoholiserade, servitriser och bartenders till ett och samma klubbgolv. Huka er för spritflaskorna.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Köpenhamnare åker till Malmö för att handla Kitch.


Gamla Kitch på Davidhallstorg 9 gör ett slag för att bli lite bögigare och döper om det hela till Miss Universum. På invigningen som är i morgon torsdag mellan klockan 12 och 21 lovas evig kärlek till de som handlar, vin, snygg personal och större lokal. Om Jun bestämmer blir det säkert smått dekadent mellan de rosa små lamporna och flamingos.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Bekännelser

Okej, jag blev utmanad av en annan bloggare för länge sedan att skriva punkter om mig själv men har inte orkat svara på utmaningen. Har inte heller velat avslöja hur många män som legat under mitt täcker eller vilken min favoritfärg är. Men nu …

1. Jag är uppväxt på en gård med 5000 kvm stor trädgård samt 55 hektar mark = 120 tunnland. Det innebar att jag kunde rymma hemifrån utan att någonsin lämna hemmet. Denna uppväxt har gjort mig mörkrädd och jag skulle aldrig flytta långt ut på landet igen. Jag älskar städer, gärna stora.

2. Det första ordet jag bokstaverade till var K U K. Mina lärare trodde att jag skulle bli författare.

3. Ca 90% av de jag haft en relation med har antingen varit dj:s, är dj:s eller blir dj:s. Hur detta kan komma sig vet jag fortfarande inte. Mina längre förhållanden, det vill säga tre stycken, har dock innefattat en fattig entreprenör som blev utbränd miljonär, en trummis som blev måleriingenjör och en modell som blev produktionschef på Tv.

4. Jag hatar att bli nedvärderad. När jag började på Sydsvenskan hade vår avdelning på 35 pers en frågetävling som rörde facktermer, historia inom design och tryckkonst, mm. Den gamle i gamet; AD:n kom etta, jag kom tvåa. Då fick jag höra kommentaren ”Det trodde jag faktiskt inte om dig”. Jag ville strimla den personen i bitar. Att jag alltid kämpat i motvind har gjort mig en smula defensiv och stenhård.

5. Jag skulle vilja vara bättre på att lyssna på mina vänner, ge dem mer tid, vara mer generös – ge dem lite mer av mig. Det grämer mig ständigt. Att min karriär eller mitt ego alltid går före. Mina vänner och familj är trots allt viktigast.

6. Om jag tittar på TV måste jag hålla i fjärrkontrollen. Annars blir jag stressad. Jag skiftar gärna kanal varje sekund och jag kan titta på tre program samtidigt utan problem.

7. När jag gick i gymnasiet sista året hade jag oftast högst betyg i klassen på prov och arbeten. Det retade de självutnämnda plugghästarna något vansinnigt att den spralliga lilla apan som festade mest dessutom var bäst. Jag fick skolans stipendium i historia och religion och har glömt allt.

8. När jag är tillsammans med någon är jag harmonisk och glad.
När jag är singel är jag stirrig och glad.

9. Jag älskar att diskutera och har alltid rätt. Men har nu lärt mig uttrycket ”jag tycker,” men jag anser att”, och ”jag känner att” för att göra det lite lugnare vid matbordet.

10. Jag vet att tjejer inte är min grej och kan stryka det från listan efter egna utforskningar.

11. Jag är känslig och tänker för mycket.

12. När jag var liten kunde jag rabbla fågeläten och åkte på fågelläger med min mamma för att gå upp klockan fyra på morgonen och leta efter den sällsynta Sommargyllingen.

13. Som 19-åring ville Bingo Rimér provplåta mig för en välkänd, ganska naken tidning. Detta är min mest skamsna punkt av de femton.

14. Jag är accepterande och kan ta de flesta människor. De jag eventuellt inte klarar av är, enligt mig, långsamma personer. Jag får stressutslag och måste fokusera på min andning.

15. Jag blir sällan kär. Ger inte så många chansen. Och om jag gör det är det alltid i någon omöjlig person. Faller för de som stimulerar mig mentalt snarare än killen på gymmet.

Nu ska jag då utmana fyra bloggare, och det blir:
Christina, Rebecca, Manne och Karolina.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Hur hände det – igen.

Intog en helt ok lunch på Torso Twisted efter att ha filmat för en kampanj. Japp, ni kommer att se den inom kort. Gustav påpekade det faktum att de var oetiska nog att servera torsk och jag tänkte mest på att jag nu spenderat 85 kronor på en lunch och har således 50 kronor kvar. Det fick Charlie att erbjuda middag på Intermezzo på hans bekostnad ikväll. Men eftersom jag ska träna först och han inte gillar svettiga flickor, inte flickor alls för den delen, la vi ner projektet. Låt torsdagslönen komma snabbt. Jag behöver köpa nytt puder från Young Blood.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Idag var en bra dag.

På väg från tvättstugan slank jag in om mitt källarförråd som, efter ett inbrott, fortfarande står utan lås. Jag blir mest glad om någon vill ta alla lådor med gamla kläder, ett matbord och de krukor som står där. Men jag fick en liten lust att sticka ner huvudet i en av lådorna för alltid hittar man något klädesplagg som glömts bort. Så idag – Jeansen. Mammas gamla utsvängda hippiejeans med hög midja som jag brukade gå med när jag var tjugo. Och ett par stentvättade Levis… och en liten rävkrage.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter