bomber och granater

augusti 11th, 2015 by Karin

Är det krig?

Terrorism?

Nä bara lite tjaffs på någon gata i innerstan vi inte behöver bry oss om?

När jag var liten var handgranater något man läste om i böcker om krig. Hemska, skräckinjagande men långt bort. Nu kastas de runt i min stad. Och jag har en liten son som ska växa upp här. Vad är planen Malmö? 

Mannen som blir så arg när han blir behandlad precis så som han själv behandlar.

augusti 7th, 2015 by Karin

Paolo Roberto tillhör tydligen gruppen ”män som ska kunna skrika och härja helt ohämmat men pardoxalt nog blir orimligt stötta och ”missförstådda” när andra (läs: oftast kvinnor) ironiserar eller kritiserar kring deras utspel”.

Cissi Wallin skriver om Paolo Roberto och intervjun i mama där han skriver om ”sin” förlossning. Jag reagerade också på hans uttalanden och blev ganska provocerad. Typiskt manlig idioti tänkte jag. Sedan fortsätter detta som ett bråk i media varpå Cissi skriver  ett inlägg med bland annat texten ovan. Och varför är det så att män ständigt tycker att de kan bete sig hur som helst, att de har rättigheter, att deras tid är viktig men inte alls kan se sin egen person. Om en kvinna beter sig likadant blir de rasande. Den bristande självinsikten kommer förmodligen från år som det främre könet som aldrig behöver vara självreflekterande. Jag är så trött på dessa personer som kräver jävligt mycket av sin (kvinnliga) omgivning som de inte lever upp till själva. 

Mitt på blanka dagen. Sköt dom. 

juli 18th, 2015 by Karin

Bland människor. 

I bostadskvarter. 

Utanför en nöjespark full av barn. 

Mitt i solsken. 

Så sköts någon. 

Sen en till. 

I ett annat bostadskvarter. 

Två skjutningar i Malmö idag mitt på dagen mitt bland folk – och jag blir inte längre förskräckt. Så som jag blev vid Nesta-mordet. Blir vi avtrubbade av stadsvåldet, naivt trygga, blåögda? Vi vill motbevisa ryktet som crime city och startar kampanjer som ”älska Malmö” men bör vi istället ta det på allvar? Borde vi vara rädda egentligen? Borde vi prata om vad som händer? Just asking. För min son ska alltså växa upp i 040. Och idag tycker inte jag att det känns bra. 

Veckans smuts: Klädmärket som tar ställning mot homosexualitet

juli 14th, 2015 by Karin

NW

Medan ni doppar fötterna i havskallt vatten doppar ett svenskt klädmärke huvudet i klaveret. Nordic Wear har lagt upp en homofobisk ställningstagande bild som skapat blåsväder i den svenska sommaren. Klädmärket (eller det nazistiska företaget?) tar ställning för kärnfamiljen som de vill värja mot homofascism. Vad nu det ordet betyder. Kommentarerna på Facebook har inte låtit vänta på sig och klädmärket försvarar sitt ställningstagande med vanliga begrepp som yttrandefrihet och demokrati. Det ironiska i att åberopa demokrati när man är emot allas rätt till att älska vem man vill.

 

Jag scrollar genom kommentarer och företagets egna inlägg bakåt i tiden för att skapa mig en bild av vad detta är för varumärke. Tanken slår mig att antingen är de fullkomligt korkade och behöver genast hjälp av en PR-byrå, om nu någon PR-byrå är villig att jobba med ett företag med sunkiga värderingar. Eller är det tvärtom en politisk grupp som är så jädrans PRsmarta att de skapat ett klädmärke som täckmantel för den verkliga agendan. Namn på tröjor som 100 % Viking, Pure Blood och Thor Steinar och så vidare rimmar väl med värderingar om man gör fria tolkningar. I sammanhanget är det svårt att låta bli.

Smutsigt.

Leva som man lär

juli 14th, 2015 by Karin

Det är bättre att se sig själv i det större perspektivet och sin egen del än tvärtom. Om man alltid lyfter konversationen bort från sig själv och till sociala strukturer och samhällsproblem behöver man inte ta något eget ansvar. Då ser man inte sig själv som en del i det hela. Då kan man sitta och prata över vin om orättvisor, värderingar och säga alla de rätta sakerna men låta någon annan bära ansvaret och skulden. Men detaljerna gör ju helheten. Om jag pratar om solidaritet, skattens betydelse för välfärden och att jämna ut orättvisor – hur rimmar då mitt beteende med mina värderingar om jag jobbar svart på helgerna och inte bidrar ett skvatt till det solidariska samhället utan bara till mig själv? Om jag vill främja ställningen för kvinnor på arbetsmarknaden och talar feministiska tungor hur återspeglar jag det i mitt beteende på arbetsmarknaden? Anställer jag kvinnor, lyfter jag kvinnor på samma premisser som män, främjar jag en kvinnlig ledarstil eller härmar jag mannens ledarroll och på det viset fortsätter befästa mannen som norm i företagsklimatet istället för att göra det kvinnliga accepterat eller för den delen lika respekterat? Sällan rimmar värderingar med verklighet. En bra början att uppnå sina värderingar med sitt beteende är att börja prata om sig själv istället för samhällsstrukturer.

Med inspiration från ett Facebookinlägg som började så här: ”Upphör aldrig att fascineras av att folk som pratar om ”kristna värderingar” tyvärr väldigt sällan har just kristna värderingar”.

Stänger ute en stund 

juli 3rd, 2015 by Karin

När värmen slår på är jag åter i tjänst som napp om kvällen. Just denna dag är jag det så gärna. En trygghet och samtidigt för jag tystnad. Ifred. Åt mina tankar. En stund. Med den viktigare i världen. Som snusar. Och han är min. 

Våga ha tråkigt i en överstimulerad värld

juni 29th, 2015 by Karin

Just det här kan vara det mest tänkvärda jag läst, i alla fall på en vecka.

Långtråkigheten är en viktig nyckel till att skapa en bättre balans inuti den enskilda människan oavsett ålder. Har man tålamod till att ta sig igenom rastlösheten kommer man i kontakt med kreativiteten, som betyder mycket mer än enbart att teckna, måla och modellera. Kreativiteten är där vi möter oss själva, lär oss själva att känna, uttrycka oss själva. Kreativa perioder innehåller också många reflekterande, nästan meditativa pauser, där det som för en timme sedan kändes som en obekväm tomhet, plötsligt erbjuder ro och återhämtning. Därmed blir kreativiteten viktig för barns självkänsla och mindre beroende av att det skall vara som de andra för att bli accepterade. De blir mer självständiga och det leder faktiskt till en större social kompetens.

Jesper Juul (läs hela artikeln här)

 

Det finns många kloka barnspykologer. Som förälder som vill göra rätt eller i alla fall försöka att inte göra helt fel, och bädda för en mindre smärtfri fortsättning på föräldraskapet, är det självklart att vara uppdaterad och inläst. Varför tro att man kan allt själv. Som en vän och trebarnsmamma sa, om jag vidareutbildar och uppdaterar mig inom jobbet är det lika självklart att göra det som förälder – ett viktigt jobb i sig. Varför behandla det olika. Om man inte har intresse av att vara informerad eller lära sig mer innebär det att man kommer göra som man alltid gjort. Så som man själv blivit uppfostrad. Och i ärlighetens namn så kan det vara bra att göra en del justeringar.Det våra föräldrar gjorde är inte alltid rätt och både forskning och vetskap kommer hela tiden längre. Vi blir både klokare och framför allt är det så att samtiden förändras och därmed måste vi förhålla oss till den.

 

Den auktoritära uppfostran är idag ifrågasatt och har ersatts med en mer respektfull approach där man förespråkar att behandla barn som kompetenta individer. Inte kränka, skrika in på rummet, inte hota eller säga nej utan att förklara. Det går ibland, ibland inte. Vi är alla människor med mått av tålamod och ork. Sen gillar jag att höra att man inte kan ge en freudiansk utläggning till ett litet barn som är upprört och gör något hen inte får. Det är hen inte mottaglig för just då. De kan inte heller förstå konsekvens eller göra riskbedömningar så varför lägga allt det i deras famn. Föräldrar måste sätta gränser och bli arga. Det är säkert viktigt att barn får se att det är tillåtet att bli arg och även att föräldrarna blir arga.

Vi kan förstås inte bara ändra det vi har i ryggmärgen från hur vi själva blivit uppfostrade. Men vi kan ha en idé om hur vi vill vara och därmed i alla fall göra en liten förändring. Till nästa generation kan det förändras ytterligare. En del kommer i framtiden förkastas, men i stort kan det bara vara till det bättre att faktiskt reflektera över vad man gör, hur man vill göra och vad det får för konsekvenser. Det finns som alltid inte rätt eller fel utan resultat.

Jesper Juul är en välkänd barnpsykolog – ständigt citerad. Knattetimmen i Sveriges radio med lyssnarfrågor, och den sköna podden Barnvagnspromenader (perfekt att lyssna på under just barnvagnspromenader :-) är förälderns svar på allt i en ny och förvirrad värd. Allt blir ju så självklart när dessa reder ut frågorna, ständiga aha-upplevelser och bra tips. Man kan liksom andas ut.  Jag tycker själv att Louise Hallin i barnvagnspromenader är grym. Frank, skön och tydlig, vilket jag uppskattar.

Idag har jag alltså läst om att ha tråkigt, och blir så klart själv träffad. Om jag själv lider av att ta upp mobilen så fort jag har en sekund över, hur ska jag då kunna lära mitt barn att ha tråkigt. Titta ut genom fönstret och bara fundera lite. Har vi ens tid att reflektera idag? Eller använda kreativiteten inom oss till något helt annat.

För många har konsumtionen blivit ett missbruk, som innebär att de vuxna ”MÅSTE shoppa” och att barnen har tråkigt så fort de inte konsumerar yttre stimuli i form av undervisning, pedagogik, dataspel, DVD eller TV.

Hemma tar det ungefär ett steg innanför dörren innan åttaåringen frågar efter datorn. Det tar ungefär 1 sekunds tystnad innan jag söker stimulans från omvärlden via telefonen, har kollat in nya kollektionen från Mini Rodini eller knarkat inredningsbilder. Sambon har tagit bort appen instagram men kommit på att man kan kolla det ändå. Och min son som är 1 år vet redan att mobilen är ett centralt ting i våra liv och började dagen med att ta fram den och påpeka att den inte var på.

Fläskläpp och sömn

juni 29th, 2015 by Karin

Dagen började med att en bebis stagedivade baklänges på sovande moder och gav henne en fläskläpp. Klockan var 06.00. Men vad gör det när barnet faktiskt sovit en hel natt. Igen! För den som hängt med så har jag fått ett barn som tycker det är lika trist att sova som jag och har vaknat mellan varje till var tredje timme i ett år. Plöstligt sover han hela nätter (för info så är sjukvårdens definition av att sova hela nätter, när det gäller barn, 5 h i sträck). Så om han sover mellan 12 och 06 är det luxury delux. Känns helkonstigt efter att bara fått sova ca 3 timmar i taget i över ett år. Helt knäppt att man fixar det egentligen. Det har funnits stunder som det känts som jag ska gå isönder eller bli galen, men då händer alltid något som fyller på energidepåterna. Men man är uppenbarligen superwomans.

Sen somnade han 07 och sov till 10 och ställde om hela dagsrytm. Någon har visst sommarlov. Men det är inte jag…

Doggy bag please

juni 27th, 2015 by Karin

Eller baby bag. 
Lite onödigt att köpa en egen burgare till en ettåring kanske… 

  

Den skånska sanningen

juni 24th, 2015 by Karin

Jag sitter och jobbar på ett tantcafé i Grisslehamn. Hit kommer det in folk som är muntra. Mjuka gulliga och muntra. Som Skåning känns det en smula obekvämt. Skåningen är inte munter. Absolut glad och skrålande. Men en smula krass och sällan mjuka lena på rösten. En skåning backar lite, ser skeptisk på den som talar och blir misstänksam mot dessa muntra folk. Gör de sig till? Är det något lurt på gång? Jag har en vän från Göteborg som tyckte att Skåningar var otrevliga ända till han flyttade ner och insåg att det var ett sätt att prata på. En vända uppåt landet igen och de slogs av hur trevliga alla var, tills de kom på att de bara pratade annorlunda. Visst kan dialekten göra något med oss. Det slår mig när jag åker tillbaka till USA där jag bott ett tag och vad ett helt annat språk kan göra med en. Och den sociala mentaliteten förstås. Jag är samma person, men ändå en annan person. Liksom höjludd(are) och så himla postivi och amazing-strösslande att jag somnar matt på kvällen vid besök. Jag orkar helt enkelt inte med mig själv. Jag trivs bra med att vara en glad rättfram skåning. Med r som tar plats i gommen.

Ordval är king eller kolera

juni 23rd, 2015 by Karin

Jag jobbar med kommunikation och har således ett något nördigt intresse i formuleringar. När det kommer till kommunikation kan man lugnt säga att detaljerna gör helheten. Vilka ord du använder, var du sätter punkten, har betydelse för hur hela texten, och således varumärket bakom, uppfattas.

 

”Märk inte ord” kan man få höra i samtal, eller liknande kommentarer. Det finns faktiskt all anledning att märka ord, eftersom de är helt avgörande för det du säger, eller skriver. Skriver du ska eller skall? De betyder samma sak men känns helt olika till exempel.

 

Idag gick jag in på Naturskyddsverkets sida för att att hämta information till ett uppdrag jag jobbar med. Jag läser en lista på hur man kan bemöta olika frågor om ekologiska produkter:

 

Fråga: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat att vingårdsarbetarna slipper få hjärntumörer av bekämpningsmedlen som sprutas på odlingarna (….).

 

Oj oj oj. Lite hard core kanske Naturvårdsverket. Jag slängdes bakåt i stolsitsen i chock vid ordet hjärntumör. Jag ska aldrig dricka annat än ekologiskt hädanhefter. Skulden är brutalt tung på mina axlar. Det kanske fick effekt men min bild av Naturvårdsverket är, efter att ha läst två meningar, att de är en lite överdriven radikal organisation. Jag ser framför mig hur de trampar ner Greenpeace på vägen ut i havet för att ockupera hajfiskare och hemsöker folk som inte köper ekologisk mjölk. Kanske inte det Naturvårdsverket egentligen vill att jag ska känna.

 

 

Likaså när jag sitter i ett rum på BB. Jag har fått en Goodiebag för mina 34 h kämpande och tar ur den upp ett reklamblad från Amningshjälpen. En organisation som gör ett jättefint jobb när Svenska sjukvården brister och ger ideellt stöd och hjälp till kvinnor i amningen. Från reklambladet kan man klippa loss en liten lapp att ta med sig när man går ut och fikar. På denna lapp är ett  stort Stopptecken och en punktlista som listar argument för rätten att amma på offentlig plats. Denna är tänkt att man ska lägga på bordet när man fikar och säger ungefär ”sjas iväg kypare” medan man själv vänder ryggen till. Lite hard core och konfliktsökande för min smak. Från att ha varit en snäll organisation i mitt medvetande blev de plötsligt fundamentalister. Jag och min sambo skrattade lite åt lappen. Den kan man ju inte använda utan att uppfattas som rejält otrevlig. Vad sägs om att vara lite vänlig i sin kommunikation.

 

Kommunikation är allt. Glöm inte det.

Varje dag något nytt 

juni 20th, 2015 by Karin

Jag tror att jag kommer sakna den här tiden när barnet hela tiden lär sig något nytt. Lika fascinerat lycklig och glädjesprudlande det känns första gången han pekar på något, ger en en puss (hjärtat dör), säger ett ord, tar ett steg, vänder sig runt själv, klurar ut hur man sätter på ett lock. Varje liten ny sak han plötsligt kan. Varje vecka får man uppleva det. Men redan nu har jag glömt hur det var första gången han sa titta, för nu gör han det 1245 gånger om dagen. Jag har glömt hans lycka r han första gången klarade och förstod hur han tog sig ner för sängen själv och att få in skeden i munnen. Och plötsligt kommer det avta. Snart kan han alla de där vanliga sakerna och då kommer det vara som om han alltid kunnat det. Allt går så snabbt att det är svårt att minnas känslan. Glädjen hos honom och glädjen hos oss som får vara med på resan. Önskar jag kunde minnas allt. Stoppa tiden lite i de lyckliga stunderna. För herre Gud vad häftigt det är. Min lille som sparkar på bollar, äter med gaffel och säger mamma. Var och en sak en liten fantastisk seger i hans lilla liv. 

ett steg 1000 känslor

juni 17th, 2015 by Karin

Idag gick min son för första gången. Det är nog det roligaste med barn. Att se hur de tar sig an livet och så många gånger de gör något för första gången. Att få vara med på den resan. Glädjen, förvåningen, chocken, försiktigheten, förundran, stoltheten. Känslorna sprutar och aldrig håller de inne med något. Det är nästa bästa grej. Att umgås med någon som bara könner rakt ut. Utan restriktioner. Utan att tänka på konsekvenser. Utan rätt och fel. Gråt, ilska, glädje, sorg. Varför lär vi oss att det är fel. Varför lär vi att tygla så mycket, gömma så mycket att vi faktiskt ljuger för vår omgivning. Den som vågar visa känslor och vågar berätta vad de känner vinner i livet tror jag. Utan att bry sig om vad omgivningen tycker. 

 Jag hoppas kunna förmedla att det är ok att känna och ok att prata om sina känslor till mitt barn. Att han vågar fortsätta och lyckas sätta ord på vad han känner. Något jag själv lärt mig att jag är dålig på. Även om jag kommer från en känsloöppen familj där man pratar. 

Framför allt eftersom det är en son. Och min egen erfarenhet är att män ofta har svårare att uttrycka känslor än kvinnor. Det är som att de är rädda att förlora något i sig själva om de säger vad de känner. Som att det är farligt. Men alla har rätt till sina känslor ut att bli dömd. Det finns inga rätt och fel. 

Men men måste också lära sig att alla inte kommer hålla med och att känslor är högst personliga – inte en sanning. Men att våga säga ”jag saknar verkligen dig” ”nu är jag ledsen” ”nu är jag lycklig” förlöser så många energier att det blir lite lättare att umgås med sig själv. 

Det kan vara otroligt förlösande att säga vad man känner. Det kan vara en träning. Jag vet de som fått öva i att våga och har upptäckt att inget farligt händer om man säger vad man könner och tänker. På jobb. Hemma. Bland vänner. När man väl börjar är det svårt att sluta. Och det kan bara vara till det bättre. För man blir sann mot sig själv. 

Man måste dock fortsätta ta hänsyn till andra och överväga – om mina könslor sårar, vad får det för konsekvens om jag berättar.  

Adjoss

juni 5th, 2015 by Karin

Nu är det så att jag fått i uppgift att packa en väska. Det vankas övernattning och restaurangbesök. Solen skiner, alla kanter på gräsmattan är klippta och håret har jag hunnit tvätta.  Jag har en helt för stor hög tvätt som ska vikas och bubblet är slut i kylen men strunt i det.

Jag stänger ner laptoplocket för dagen. Adjoss.

Jag har mina gissningar. Vi får se om jag har rätt.

Hejdå billig skinka och glass

juni 5th, 2015 by Karin

”Livsmedelsprodukter som ofta innehåller många onödiga tillsatser är bröd, charkuterivaror (bland annat cancerframkallande nitrit och ofta olika aromer), glass och så givetvis olika sorters halvfabrikat. Rekordet är Rydbergs lätta skagenröra som innehåller hela 22 (!!) E-nummer och som har utsetts till vinnare i en tävling om flest e-nummer i en blogg på nätet.

Ett sätt att försöka dra ner på onödiga tillsatser är att välja KRAV-märkt. KRAV tillåter endast 28 E-nummer och inga färgämnen, klumpförebyggande medel, smakförstärkare eller sötningsmedel. Äkta Vara har tagit fram en märkning för tillsatsfria livsmedel, info om den och lista på godkända livsmedel hittas här.”

Hämtat från Mat för småfolk

Värnhem – tjackisar utan byxor

juni 3rd, 2015 by Karin

Hittade den roligaste listan över Malmös alla stadsdelar. Vill du bo här, här är din snabbguide till staden:

Almhög – trist
Augustenborg – smutsigt
Bellevuegården – i nödfall
Bunkeflostrand – skittrevligt men jävligt svensson
Dammfri – snobb-blatte crossover
Davidshall – ja men lycka till att MKB har några lägenheter där haha
Fridhem – JA!
Fågelbacken – Bäst
Gamla Limhamn – JA
Gamla Staden – ja men åter igen, MKB har inget där.
Gröndal – skit
Gullviksborg – adidasbyxor
Heleneholm – adidasbyxor med två stäck
Hermodsdal – smuts
Hästhagen – väldrig bra
Kirsebergsstaden – white trash
Kroksbäck – finns en bra och en jävligt dålig sida
Kronborg – visst nära allt
Kulladal – småbarn
Kvarnby – luffigt
Lindeborg – nej
Lorensborg – i nödfall, absoulta nödfall
Lugnet – ey khalid var e min mobiiill???
Lönngården – inte riktigt rosengård, men ungefär fast med mer svenskar
Möllevången – popvänster
Norra Sofielund – nej
Nydala – nej nej nej
Riseberga – trist
Rönneholm – skitbra
Rörsjöstaden – nedgånget, för nära värnhem
Segevång – nej!!!!
Sibbarp – bra, lite långt ut.
Slussen – sjukt centralt
Södervärn – i nödfall
Södra Sofielund – arbetslöshetsghetto
Värnhem – tjackisar utan byxor
Västra Sorgenfri – horcentral
Östervärn – verkligen inte, social misär de lyx
Östra Sorgenfri – nej

 

Från källan till viktig information, flashback.

offentlig check

juni 3rd, 2015 by Karin

Det har blivit helt normalt att klämma på sina tuttar och kolla fylligheten offentligt. Inga konstigheter.  Kläm kläm. Kan inte ens föreställa mig hur det ser ut där jag sitter på ett kafé och tar en eftermiddagscheck. Har jag tappat det. 

Titta inåt. Snegla inte utåt. Det svider ibland. 

juni 2nd, 2015 by Karin

När man tycker att någon snor livet framför en. Jobbet, huset, kärleken. Vad som helst kan de sno. Det som är ditt i drömmen. Eller när det går baklänges eller tankar som att alla andra har det för himla bra. Då har man antingen tittat för mycket på Facebook och glömt att det är fragment av verkligheten. Eller är det så att man inte befinner sig på ett happy place. När det uppfylls, när man mår topp, försvinner också tankarna om vad andra gör eller vad andra har. Magont och suckar. För det är ju egentligen helt obetydligt. Det viktiga är vad man själv gör. Vad man själv vill. 

För mycket arsenik i barnmat baserat på ris

juni 2nd, 2015 by Karin

Är just nu väldigt insatt i barnmatsindustrin. Inte bara för att jag själv är nybliven mamma med ett stort matintresse och hälsointresse över lag, utan för att jag jobbar med en kund inom området. Har just tagit del av en undersökning kring andelen arsenik och bly, bland annat, i gröt, välling och modersmöjölkersättning. Föräldrar – ge inte era barn för mycket av mat med ris i. Om du är mer intresserad, läs här: Till resultatet.

50 bästa nomnom

juni 2nd, 2015 by Karin

Världens 50 bästa restauranger har släppts. Noma är på plats 3 och det förvånar nog ingen längre att de håller sig i toppen på listan. Mer förvånad blev jag över att Relae har hoppat in på plats 45. De är en fantastisk krog i Köpenhamn. Men om de är med vill jag slänga in Daniel Berlin genast. Svensk representant på listan blev Fäfiken. Men jag har inte mycket att jämföra med och kan inte uttala mig i övrigt om listan, för så ätberest är jag tyvärr inte. Än.

Tillbaka och rakt in i copykarusellen

juni 2nd, 2015 by Karin

Tillbaka i copywriterställning, det vill säga krökt över en datorskärm eller med blicken långt bort i horisonten alternativt babblandes idéer med ett gäng andra kreatörer, och det visade sig att jag är efterlängtad av någon. Tjoho. Det tog två timmar så hade den första nyakund-förfrågan dykt upp i ett chattfönster och en dag senare landade en pitch av en projektledare på en byrå. Jag är även i full gång med PR tillsammans med en egen kund inför en lansering i augusti. Det bubblar i hjärnan och kliar i fingrarna. Jag hoppas på ett bra fortsatt år för mitt företag. Med nya och gamla kunder. Nya och gamla vänner.

abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö

 

Att våga prata positivt om sin största konkurrent

juni 2nd, 2015 by Karin

Big up för Nestlé som väljer att ha denna text (nedan) på sin webbsida. Många företag är livrädda för att säga något som går emot deras produkt. Men ibland kan det faktiskt vara så att genom att visa sig ha kunskapen och förståelsen inger man respekt och trovärdighet för företaget vilket i sin tur gör att jag litar på företagets produkter. De försöker inte lura mig, de lägger beslutet i mina händer är känslan de lämnar mig med. Även om det inte är sant och de arbetar med reklam och lobbying för sin produkt så blir det effekten. Det är inte alltid trovärdigt att blindögt prata positivt om det egna. Här ger man information och låter sedan konsumenten lugnt och tryggt välja väg. Det handlar om att vara ogillad eller gillad. Att vara en sympatisk och förstående röst. En vän.

”WHO rekommenderar uteslutande amning under de första 6 månaderna (samt delamning i 2 år reds anm). Nestlé stöder detta till fullo liksom fortsatt amning tillsammans med introduktion av en varierad kost enligt råd från barnhälsovården.

Bröstmjölk är det bästa för det lilla barnet. Den innehåller precis det ditt barn behöver och när du ammar behöver du inte oroa dig för att ditt barn inte får i sig tillräcklig näring. Forskning visar också att bröstmjölken skyddar barnet mot infektioner och det finns flera andra fördelar än de rent näringsmässiga för både mamma och barn. Vi rekommenderar att du pratar med BVC (barnavårdscentralen) innan du eventuellt beslutar dig för att inte amma. Du kan även vända dig dit för att få stöd och råd i olika amningsfrågor.

Om du av någon anledning inte kan amma eller väljer att inte göra det, så finns det modersmjölksersättning. Att inte amma eller att kombinera amning med ersättning gör att kroppens produktion av bröstmjölk minskar. Ett sådant beslut är därför svårt att ändra i efterhand. Att använda modersmjölksersättning kostar mer och kan också vara mindre praktiskt då den måste tillagas, användas och förvaras enligt instruktioner på förpackningen. Dessa är viktiga att följa för att inte riskera barnets hälsa”.

Sedan finns det regler inom EU att man inte på något sätt, på förpackning eller i reklam, för modersmjölkersättning får uppmana till att inte amma.

Vad gjorde du när du var ledig

juni 1st, 2015 by Karin

Föräldraledig är ett högst missvisande ord. Vem har egenligen kommit på det. Arbetande män? Det är allt annat än semester. Visst kan du lunka runt i din morgonrock hela dagarna, ta fika på stan och slippa vara på plats på ett kontor innan fextidens magiska klocka ringer kl 9. Det är en ynnest förstås. Men framför allt är det fullt upp. Som föräldraledig ska man ha hand om ett litet litet barn och hemmet under dagen. Det upptar mer tid än man kan ana. Det har sett olika ut genom månaderna som gått och med barnets utveckling. Just nu, när barnet är ett, består dagen främst av att mata (det tar en evighet med någon som håller på att lära sig äta själv) samt sanera efter maten och däremellan plocka undan allt som lillen drar fram. Han plockar fram, du plockar undan. Han plockar fram, du plockar undan. Du viker tvätt, han slänger ut tvätt. Och sedan är det matdags igen. Och sanering. Den stund barnet sover städar du förmodligen efter timmarna som gått eller passar du på att plocka ur diskmaskinen. Banala ting som att gå ut med soporna kan, med ett barn, bli ett projekt. Och du tvättar och hänger tvätt om och om igen. Vissa dagar känns det som att du gick upp, kom in i ett inferno, och sedan är det kväll igen. Däremellan kan man så klart boka in trevliga ting som barnvagnspromenader, lek i parken och en fika men så måste du ju åka och handla blöjor och hela dagen är borta. Jajjamen. Nästa dag är det en leksak som behöver nya batteri. Hur lång tid det kan ta att fixa med ett barn? En hel dag inklusive sovstund som ska pareras och mattiderna som ska prickas in. Det kräver en del planering. Och mycket handlar om att följa med barnets tider, vara flexibel och öppen för att inget blir som man tänkt sig. Sedan ska man ju ansvara för barnets utveckling och göra det han tycker är kul, stimulera honom. Gå på den där babyrytmiken och trots att det är samma sånger på babysimmet varje vecka så gör man det förstås, för hans skull. Han älskar det. Däremellan får man inte glömma att klippa naglar (det hade jag förstås aldrig tänkt på innan jag fick barn, att självklart måste man göra allt det där han inte kan göra själv), bada, komma ihåg att byta blöja även om han bara kissat, ha ett välfyllt förråd av barnmat, smörja in de där såren, torka torrt i vecken. Vad jag har lärt mig mycket nytt under detta år. Att ta hand om en liten skit. Helt underbart fast det varit min mest olediga tid i hela mitt liv.

 

Ett år senare

juni 1st, 2015 by Karin

Poff. Ett år gick. Jag tänkte att jag skulle bli er ultimata källa till råd, skratt, igenkänning, gråt och visdom när det kommer till föräldralivet och små krabater. Ni skulle få tips på de bästa outfitsen (livsviktigt), smartaste vardagstrixen och en guide i det föräldralediga livet. Men jag fick andra prioriteringar. Samt insikten om att jag inte bestämmer, mitt barns behov bestämmer; hans behov av mat, sömn och vad han vill göra går alltid före mina egna planer. Jag kan försöka påverka, men jag kan inte bestämma över min tid. För den är hans. Att vara flexibel och ändra planer har fått en ny plats i mitt liv. Och jag ställer mig så gärna mig själv åt sidan. Nu är jag tillbaka i kontorsstolen. Skärmen tittar på mig. Jag inser att alla tips, alla roliga inlägg, all smartness som jag formulerat i huvudet har jag aldrig fått tid att skriva. Och bloggande handlar ju om a la minute. Det jag tänker på ena dagen är borta andra dagen och passerat. Så nu går vi vidare i livet. Återgår till det vanliga. Nåja, med en gigantisk förändring. Nu är jag inte Karin af malmoe med klackarna i taket främst. Nu är jag mama Karin af malmoe med gympaskor med inlägg främst. Besos.

 

Reclaim vår mjölk /kalven o babyn

maj 21st, 2015 by Karin

När vi ändå pratar om mjölk. Om industrin påstod att kalvar lika gärna kunde ha ersättning. De behöver inte dia. Vilket liv det skulle bli. Djurvänner skulle skrika. Ändå går det en flaskmatartrend när det kommer till våra egna barn. Det har delat många i två läger där de som väljer ersättning känner att de måste försvara sig till den grad att argumenten blir dumma. 

Det är jättebra att det finns alternativ. Superbra. För de som inte kan amma av olika anledningar. Men att därmed påstå att det är likvärdigt blir är fel. Det finns ingen anledning att bli arg på BVC eller någon som säger att amning är naturligt. För det är det ju. Det behöver inte vara ett argument utan bara ren fakta. 

Det ligger en stor industri och lobbyaparat med intresse i ett ökat köp av ersättning och som driver frågan. Att tro annat är naivt. De vill att vi slutar amma för ökat försälning och driver argumenten. Det är ju tur att det finns en motpol i den svenska (och världens) vård som fortsätter försöka få/och hjälpa familjer att amma eftersom det bidrar till ökad folkhälsa. Som håller fast vid den kunskap som finns. Kan man inte och vill men inte är det bra att det finns alternativ, och vården ska såklart stötta en i ens beslut.  Men att börja argumentera för att en industriellt framställs produkt skulle vara precis samma sak som amning är som att säga att potatismos och pulvermos är samma sak. Eller en hemgjord bea och pulverbea. Fast ändock lite värre. 

Bröstmjölken är individuellt anpassas för just den mammans barn. Det tycker jag är rött häftigt. Förutom sammansättningen där det går att härma vitaminer mm så fungerar kroppen så fiffigt att det amningen hjälper livmodern att dra ihop sig (vilket man annars får ta tabletter för), minskar risken för bröstcancer hos kvinnan och ökar motståndskraften hos barnet. 

Länge leve mjölk till kalvar och bebisar. 

Baksidan av ett glas kall god mjöl. 

maj 21st, 2015 by Karin

Kon separeras från sin kalv inom ett dygn efter födseln för att vi ska åt mjölken. Föda och ge bort gång på gång. Och kalven separeras direkt från sin mamma. Oetiskt. Ingen skånemejerieridyll även om de får beta på gröna ängar några månader om åter. 

”Det enda kon vill, av naturliga skäl, är att få ta hand om sin kalv genom att tvätta, dia och vakta den.
Problemet är att kalven dricker upp mjölken som mjölkbonden vill sälja, vilket innebär att kalven separeras från kon generellt inom ett dygn efter födseln. Detta eftersom människor vill åt kons mjölk, mjölken som var ägnad just för kalven.

Förlusten av kalven medför kon stor stress, tills hon blir inseminerad på nytt, föder en ny kalv som kommer att separeras från henne direkt. När kon når en ålder på cirka fem år är hon uttjänad”

Hela texten läser du här

Jag hälsade på restaurangen Ängavsllen en gång och deras kohagar. De separerar också kalven från sin mamma, men i alla bara en gång om dagen. Sedan sammanförs de igen. Som ett dagis. Bara det att v kanske inte  skulle sätta våra bebisar i dagis efter några dagar. Mer humant än mjölk och ekomjölk i alla fall. Mest humant är att dricka något helt annat dock.

Att ha i BB-väskan med eftersnack

maj 20th, 2015 by Karin

Har flera vänner som ska föda och gick därför in och tittade på mina sparade dokument inför min egen förlossning. Här kommer mina kommentarer på detta:

 

Ring:

  1. Ystad 0411-99 52 45
  2. Lund 046 – 17 25 00
  3. Malmö Direkt 040 – 33 21 00

 Det blir inte som man tänkt sig. I Lund hamnade vi.

 

När

2-3 min mellan värkar

Det hände aldrig så det sket ju sig.

 

I BB-väskan

ID-kort – japp

Den lila mappen – japp

Kamera – blev inte så många kort tagna under tiden alltså, fast det är rätt skönt. Kände mig inte so genic. Men efteråt.

Ipad  – Kollade i alla fall 3 avsnitt House of cards

CD-Skivor – vägrade musik i 34 h. ”Vill du ha musik” NEJ!

Värmekudde – Minns ej

Mobil – Ja det är ju rätt bra efteråt i alla fall

Laddare – den försvann på sjukhuset

Bilbarnstol – för att över huvud taget få med barnet hem från bb om man är bilburen

Karins sminkväska – Ja, eftersom det blev att vi stannade en vecka kom den till pass.

Schampo – Efter ca 3 dagar duschade jag i något litet inplastat badrum med sår och knappt rörlig. Det var sköööönt.

Balsam –  jaja

Tvål – jaja

Bodybutter -ärligt talat, jag vet inte om jag trodde jag skulle på spa

Dagcreme, nattcreme, ansiktstvätt – okej jag kanske använde det sista natten

Toalettpapper – alltså inte så att jag inte trodde det fanns på sjukhuset, men fick tips eftersom de har sånt där hårt prassligt papper och man kan faktiskt vara sprucken hela vägen. Det gick bra med sjukhusets för min del.

Alvedon – well, man är på ett sjukhus och mig gav de smärtstillande med nål rakt in i benet så…

Hårborste – enligt bilderna är denna inte använd

Innetofflor – JA!

4 Trosor – Nä. Jag levde i sjukhusets nättrosor i flera veckor. Tog med mig hem också. Något annat var otänkbart efter ett kejsarsnitt.

4 Strumpor – jaja

Svarta sköna byxor – Ville inte ta av mig dem ens när jag skulle föda men blev tvingad av barnmorskan att byta om

Svarta mammatights – skönt även efteråt. Det är inte som att kilona försvinner på en dag.

2 amnings-bh – är mycket tveksam till att jag orkade bry mig om att ta bh på

Linnen – ja

En tjock skön tröja – åh, nu blev jag blödig och vill föda igen. Nästan som att packa inför semestern ju. Så spänane!

En lång tröja/klänning till tighsen – Visst, man planerar för att vara borta 1-2 dygn. Men som i mitt fall blev det många fler och till slut fick pappan åka hem och ha med sig ännu mer kläder. Så skratta inte åt en lång packlista till BB

Bindor – det finns på sjukhuset. Och well, vad man inte pratade så mycket om före förlossningen var det som händer efter förlossningen (för allt handlar om under förlossningen). Men efteråt blöder man massivt. Det är bara sjukhusets el gigantos som gäller.

Amningskupor – well, min mjölk kom ju inte igång över huvud taget och vi fick ligga inne för att lillen inte fick i sig någon mat. Så några amningskupor behövde jag inte på några veckor i alla fall.

Blöjor – Ja, den lilla saken kan minsann.

 

BEBIS

3 bodys (grönaäpplen/vit/ugglor)

3 byxor (vita, randiga, gröna)

2 pyamas (nallar/insekter)

2 mössor (frukt, randig)

2 strumpor

1 snuttefilt

2 filtar (grönaäpplen + rut)

1 tröja (grå sammet)

 

När jag packat väskan så skämdes jag lite. Så mycket kläder. Himla löjligt, men också gulligt att man ser fram emot något så mycket och planerar så mycket. Det var ju en himla tur kan jag säga med tanke på hur länge vi stannade. Allt gick åt.

 

MAT

Bananer + annan frukt – jaja
Coca cola kall – detta kommer jag inte ihåg. Min sambo måste ha tagit den. Minns i alla fall att han åt godis och prasslade med en påse. Jättestörigt ljud mellan värkar.

Destruxol – det kom faktiskt till pass

Fruktsmoothies –  Det enda jag fick i mig på ca 25 h

Pannkakor eller färdiga mackor – var besatt av att ha pannkakor med. Jag åt aldrig dem.

Dryck – goda saftiga drycker när du inte vill äta. Intages med sugrör, på alla fyra, i en säng med 4 personer som tittar på dig när du är som charmigast.

Extra mat till medföljare – alltså sjukhusmat är inte så kul

 

Men tja, det kan ju också ta en halvtimme. Och som en väninna sa – hon var så besviken för att hon inte hann äta de där mackorna som de gjort till förlossningen.

 

 

 

Sköljer ner en dag i taget

maj 20th, 2015 by Karin

danielberlinjag

 

 

Det kommer en sommar. Och en solnedgång. Och ett glas vin då och då. Det kommer rapsblommor. Vänner. Skratt. Och ett glas vin då och då. Det kommer regnskurar. Ogräs. Äppelblommor. Och ett glas vin då och då. Det kommer sömnlösa nätter. Mat i golvet. Skrik. Och ett glas vin då och då. Vad som än kommer det alltid nya tider. Som går att skölja ner för stunden. När mörkret skringras kommer en ny dag. Plötsligt är det sommar igen.

Svår lång Copy Mmmm

maj 16th, 2015 by Karin

När jag skriver läkemedelsreklam känner jag mig så himla intelligent. Viktig. Sitter med en sjö av svåra långa ord framför mig som förefaller kryptiskt för oss och säkert  självklart för läkare. Skriver svåååra saker. Slår upp förstår och tänk att jag får vara med en smula i den höga läkarvärlden. Så när det känns trist med läkemedelscopy kan man tänka att man är en lite smartare Copy än godiscopy och får vara seriös för en stund. Kontrasten tillfredsställer. 

Eltandborste succén 

april 15th, 2015 by Karin

Saker man borde filmat. När 10-månaders babyn får testa eltandborste för första gången. Lyckan! Babyn förresten, jag tycker han är stor redan. Förutom när han kryper upp och ska amma. Då år han världens minsta igen.