Mellan raderna

april 11th, 2014 by Karin

Mycket kroppsfixering just nu. Mitt missnöje med den okända kroppen går knappast att dölja. Idag kom jag till kontoret och en av tjejerna sitter med ett par apheta skinnbyxor och stiletter. Ville äta upp henne.

Reklamkroppen och ansvaret

april 11th, 2014 by Karin

nbsp;

 

”Naturligtvis påverkar reklam kvinnors självkänsla. Reklam adderar till ett klimat med ökat våld mot kvinnor. Det är inte helt enkelt att påvisa kopplingen mellan den här typen av bilder och våld.  Men att göra en människa till ett objekt är nästan alltid det första steget för att rättfärdiga våld mot kvinnor. Vi ser det genom rasism, vi ser det genom homofobi och terrorism. Det första steget är att avhumanisera en människa. (…) Unga kvinnor idag intalas att de måste vara omöjligt vackra, sexiga, extremt smala och de får även budskapet att de kommer att misslyckas, att de egentligen aldrig kommer kunna lyckas”.

Och detta tycker jag är ett av mina ansvar som reklamskapare. Att ha insikt i och tanke om vilka ideal jag är med och skapar. Vad mina val i mitt jobb har för påverkan i det stora. I mitt jobb hamnar man alltid i situationer där man är att bedöma yta utifrån försäljning. Orden som uttalas i ett rum när modeller ska väljas till en kampanj kan, speciellt om det handlar om mode, vara allt annat än bekväma. Det är krasst, det är objektifierande det är omänskligt. Men det finns också en stor medvetenhet inom svensk reklam och en förväntan om att tänka till. En del har missat det. Andra driver det.

23 kilo lättare

april 11th, 2014 by Karin

smalis
Undertecknad. På fest. I Stockholm. Med Teddybears sthlm. I ett hus. Personalfest med vänner och familjer. Hos Swedish hasbeens grundare. Med massa barn. Och mat. Och tal. Och jag är singel, 23 kilo lättare och är innehavare av en fin hals. Just nu… nä.

Ma chérie granne

april 10th, 2014 by Karin

20140410-202736.jpg

Jag ser livet framför mig. Hos min franska granne. Ambience a Vindåkra. Ostar, vin och en liten kille som blir tvåspråkig på grund av mammas krogkonsumtion. När jag går i min trädgård hör jag grannarna prata franska, det ger extra fin air till livet på landet. Lite fransk lantromantik. Ett plus jag ska tänka på varje gång jag får elräkningen.

Storleken har betydelse

april 10th, 2014 by Karin

20140410-102635.jpg

Det djur jag känner mig mest som just nu är en flodhäst. Verkligen. I all sin fula bemärkelse. Speciellt osminkad, i mina innetofflor. Jag ber om ursäkt.

Sur umami

april 9th, 2014 by Karin

Tips till alla preggos. Om er kropp inte redan talat om det för er. Sura godisar är the shit. Aldrig kommer de smaka så gott som nu så passa på. Det kan vara en once in a life time experience. Och tänk på alla män som aldrig kommer få känna umamin i en sur napp eller sur godisflaska.

Thai thipset

april 8th, 2014 by Karin

Det är lätt att glömma hur gott det är med thailändska nudlar i alla dess former. Smörigt lena risnudlar, lite söta, med ägg och grönsaker och en klyfta lime. Mmmm. Mina bästa förslag på Thai i Malmö är:

Thap Thim på Gamla Väster. Så här smakar det i Thailand. Välj pad thai eller liknande.

Green Mango på Möllan – snyggt och mycket fräscha grönsaker i maten. Välj nudelsallad.

Sirin i Slottsstaden – Mycket bra fisk!

Och så lite extrainfo. Den största skillnaden mellan att laga thai och vietnamesiskt i Sverige jämfört med hemländerna upplever många asiatiska krögare är att de måste dubbla mängden kött i rätterna för att svensken ska vara nöjd. Skärpning sverige. Det är ju äckligt. När jag är klar med en pad thai eller gröncurry ligger det ofta ett överflöd av kyckling på kanten som jag lagt åt sidan eftersom det tar över hela maträtten.

Hemhjälp sökes

april 7th, 2014 by Karin

Dagens behöver hjälp med: köra och hämta en lagad bil, bära in en byrå, ta alla grovsopor jag sorterat och köra till tippen med, moppa ett lusthus, handla mat, bära påsarna och laga mat. Gärna laga mycket mat, och frysa in. Dammsuga tvättstugan. Göra pannkakor och frysa in (min livlina att ta med till förlossningen), sätta upp en stringhylla, sätta upp en skohylla, så gräs som jag köpt, sätta ut lampor som jag köpt, måla trappan, hämta en spjälsäng och montera ihop den.

Går denna tjänst att köpa?

Nu ska jag iväg jobba med sista projektet innan sommaren.

Ett slätt litet kallt kycklingbröst

april 6th, 2014 by Karin

Sedan jag läste ”Konsten att vara kvinna” där hon liknar ett helrakat kvinnokön vid en  kycklingfilé har jag mycket svårt att se det som något annat. Hon förstörde hela min vaxningsritual. Porrfilm är numer som en påse benfri Kronfågel och kommer det en kycklingfilé i simhallen tittar jag på den och tänker att det där, det ser ju inte riktigt klokt ut. Det ÄR ju en kycklingfilé.

Jag avbokade tvärt den 1293 vaxningen hos vaxnazi på Kalendegatan och accepterade att jag är vuxen. Lät det flöda fritt. Vevade lite med fingret så där avslappnat i tofsen på soffkanten till På Spåret. Funderade på nästa kalufs. Just nu ser jag dock inte något under magen och att i blindo gå lös med en hyvel vore risk för ofrivillig omskärelse.

Det passar bra. Jag tänker inte ligga som en porrskådis, alternativt tioåring, på förlossningen och till skillnad från Blondinbella har jag inte bokat in någon vaxning som den viktigaste punkten veckan innan beräknat datum. Hormonerna talar. Min kycklingfilé har numer en viktigare funktion och jag vurmar för det naturliga.

Jag tackar Caitlin Morans bok. Den påverkade mig uppenbarligen och gav mig lite mer freedom of hår.

 

 

 

Besvikelse och förväntan

april 6th, 2014 by Karin

Man förväntar sig olika saker och har olika krav på människor runt omkring sig beroende på vad man har för relation. Förväntningarna på en vän är helt annorlunda än förväntningarna man har i en kärleksrelation. Du ställer olika krav på dina föräldrar än på dina vänner, du ställer olika krav på din partner än på dina vänner, du ställer olika krav på dina kollegor än dina föräldrar.

Förväntningar kan även förändras i en relation om relationen förändras. Flyttar man ihop får man andra förväntningar än om man bor isär, är man vänner som börjar jobba ihop har man andra förväntningar än annars och plötsligt kan något som aldrig varit en fråga bli en sak.

Ofta när jag lyssnar på vänner handlar det om städning. Förväntan och besvikelsen. Missförstånden. Det nya livet. Ihoplfytt. Men det kan handla om så många andra saker.

Innan man blir arg och besviken bör man fundera över om det är man själv som, av olika anledningar, förändrat sina förväntningar. Om så är fallet kanske man ska ställa sig frågan, är det rättvist och framför allt uttala sina förväntningar istället för att bli arg när de inte uppfylls. För hur ska någon veta…

Jag har nyligen själv varit med om ett sådant exempel. Jag förstod ingenting. Plötsligt stod jag till svars för något jag inte ens visste att jag förväntades eller borde göra – för att det aldrig tidigare varit en fråga. Först blev jag arg och kunde inte sätta fingret på varför. Med snart förstod jag att jag var som vanligt men att personen framför mig ändrat sina inre krav och förväntningar på mig. Jag hade ansvar för något jag inte bett om eller sagt ja till. Något som aldrig uttalats. Och det var därför det kändes obekvämt och orättvist. Ibland räcker det med att komma till insikt om att det handlar inte om mig utan det handlar om någon annan, för att man ska kunna släppa det.

 

Hej V 36

april 4th, 2014 by Karin

20140404-163814.jpg

20140404-163826.jpg

20140404-163843.jpg

Jag har börjat prata i veckor. Det tog bara 8 månader för att gå över till detta gravidspråk. Är fortfarande lite förvirrad kring vilken vecka jag faktiskt är i men enligt bulan att döma och veckans uppdatering från appen kan jag ploppa barn när som helst. Han får gärna vänta tills jag är färdig. Om fyra veckor alltså.

That’s how a mama should roll

april 4th, 2014 by Karin

20140404-163247.jpg

Jag tänkte att nu när bilen pajat och jag ska leva på en fet föräldrapenning är det lika bra att passa på. Man vill ju ändå ge sitt barn det bästa. Eller som en del föräldrar skulle uttrycka det; barnen ska inte behöva lida!

Väntan

april 2nd, 2014 by Karin

Det bara ploppar ut runtomkring mig. Och det är ju så här det ska kännas. Det vill man ju. Så det ska vara. Så fullt av lycka, förväntan, spänning och glädje. För varje nytt liv som kommer till. För det är ju helt fantastiskt Oavsett hur ens liv sett ut dittills. Oavsett hur många barn man har sedan innan. Eller om det är första upplevelsen. Oavsett. Oavsett. Oavsett. Borde varje person tas emot med den kärlek, förväntan och det engagemang som sprudlar mellan raderna i det här inlägget. Varför fokusera på sömnlösa nätter när man kan fokusera på fjuniga unika kinder att älska. Vad glad jag är för den flickan vars bröder och pappa och mamma redan pratar med henne varje dag. För att hon hör. Och fantiserar om hur hon kommer se ut och vara. För att det finns inget bättre att vänta på. Alla borde få starta livet så. Välkommet.

Give it to me

april 2nd, 2014 by Karin

Klart bilen pajar när man är höggravid, samt har köpt en soffgrupp på sopstationen som måste hämtas och har flyttat ut på landet. DETÄRVÄLKLART.

Chokladchocken

april 1st, 2014 by Karin

Gillar med vilken entusiasm jag äter choklad nu för tiden. (Något jag tidigare inte varit så förtjust i mer än runt pms). Nu. Inte en dag utan choklad. Och jag trycker in det tills sista rutan närmast manisk. Samt chokladglass varje kväll. Tack Tina och Veronica för era senaste bidrag. Det räddade min jobbahemmadag.

A slice of ogräs till er tjänst

april 1st, 2014 by Karin

Jag har ju flyttat till hus mitt i allt. Ja, det är tydligen ett vanligt symptom på graviditet. Och nu kommer A slice of Swedish hospitality för att plocka kriskål och nässlor i min trädgård. Här finns även violer för den som vill piffa upp lunchen. Väntar på spänning med allt som denna 1100 kvm stora trädgård har i ätväg. Äpplen, krusbär, massor av smultron och rabarber kan jag se. Välkommen sommar

Fy för de som äter tacos och inte läser klassiker

mars 31st, 2014 by Karin

Läser en krönika i SVD om en essä av Therese Bohans med namnet ”Den borgerliga romanen och medelklassens självförakt”. Så här säger Therese:

”Inför lägenhetsvisningar uppmanar mäklaren säljaren att städa bort böckerna ur bokhyllorna (…) Det säger kanske något om vad medelklassen prioriterar: ekonomiskt kapital går före kulturellt, konsumtion före tradition och bildning. De fredagsmyser med tacos och TV4 snarare än med en litterär klassiker.

Läser sedan en tråd på Facebook där någon kommenterat krönikan:

”De få gånger jag har varit hos någon utan böcker i bokhyllor så har det känts så fel. Jag skulle börja undra vad det var för fel på människorna som bodde någonstans utan böcker”.

Och folk undrar varför det kallas kulturelit.

Någon varm förståelse för människors olika intresse, öppenhet och acceptans är inget jag förknippar med kulturen. Tyvärr.

Jag kanske har samma tankar när det kommer till människor som lever på halvfabrikat.

Småskaliga guldkorn i Skåne

mars 31st, 2014 by Karin

Skåne har så många småskaliga tillverkare att upptäcka. Blir lika glad varje gång. Det räcker med att öppna ögonen en smula så dyker det upp öl och ketchup och vin och snacks från engagerade matsjälar. Här är några tips. Har du några tips, lämna gärna en kommentar. Min sommar tänker jag spendera på gårdsbutiker och loppisar i Skåne.

Malmö vinägerfabrik

Brekeriet Öl

Vingården i Klagshamn

Chilisås från Asmuntorp

 

Pintxos – behind the Scenes

mars 28th, 2014 by Karin

Missa inte dagens Metro där du kan du läsa min krogrecension av ganska nya Pintxos i Metro. Känner inte igen första meningen i tidningen men på webben är det rätt. Så här såg det ut behind the scenes:

20140328-171344.jpg

Polishästhumor

mars 28th, 2014 by Karin

Det här är mina idoler. Polishästarna! Och numer även tränaren i Malmö när hon ensam imiterar ett gäng fotbollshuliganer och tar en rökmaskin och blåser dem i huvudet. Kan inte sluta skratta.

 

 

The future of Nej

mars 28th, 2014 by Karin

Det är alltid lika roligt att sitta på kontoret och lyssna på föräldrar i telefon med sina barn. Nej. NEJ. Nej lyssna på mig nu. Nej. Nej du vet vad som gäller. NEJ. Det finns inga vuxna hemma. Inte hos oss. Nej. Lyssna nu. Nu slutar du skrika.

Det här ska bli kul.

Hiphopare åker dit på egna låttexter

mars 28th, 2014 by Karin

Jag vet inte om det finns någon statistik som visar att hiphop-artister är lite mer blåsta än andra. Men, ett tips om du har mördat någon. Skriv inte en låt om det. Ja, jag vet du kanske är stolt, vill skryta lite, men ändå. Det är bara dumt.

 

mord

Det är fredag och du kan bli bättre

mars 28th, 2014 by Karin

Den enda gången man utvecklas är när man vågar gå ur sin bekvämlighetszon. Det finns inget annat sätt. När man vågar förändra sig själv.

Där har ni dagens fredagstips. Gå och gör något som känns jobbigt och upptäckt att det var kanske inte så farligt. Nästa gång är det ännu lättare. Och vips så är du en bättre version av dig själv. Ja, förutsatt att du gör något bra förstås.

Som att börja prata med någon du inte känner, ge någon en komplimang, våga misslyckas, le mot människor och var givmild med dig själv mot andra. Ja, var givmild med dig själv. Lyssna på riktigt. Var nyfiken. Ställ frågor. Titta i ögonen. Var intresserad. Jag lovar att du får tillbaka om du anstränger dig för att ge mer av dig själv, till andra. Prova en träning du aldrig provat och våga göra bort dig för att du kan inte göra bort dig, eller kom med ett förslag om att göra något du aldrig gjort, besök en plats du aldrig besökt eller baka något du aldrig bakat.

Man är inte färdig för att man är vuxen.

Så vad ska jag själv göra?

Oh no

mars 28th, 2014 by Karin

20140328-095442.jpg

Kan jag?

Shit var är den. >

Shot a man Down

mars 28th, 2014 by Karin

Killen tyckte jag skulle sjunga för honom om vi skulle gifta oss. Så igår droppade jag förslaget med refrängen ”oh mama mama mama I just shot a man down”. (Min favorit-sjunga-i-bilen-låt). Han tyckte inte den passade så bra. Den eller ingen säger jag!

Sjöng även en snutt av ”av längtan till dig” för honom så han skulle förstå vad han hade för alternativ enligt sedvanlig bröllopsmeny. (Han hade aldrig hört den! Men små obskyra grupper från nya Guinea har han koll på typ) Tror han föredrar det första ändå.

Och det stämmer ju lite ändå.

It’s frech and fun!

mars 27th, 2014 by Karin

Hur svettig kan man bli om ett par fötter? Det är frågor man kan ställa sig i åttonde månaden. Även trosorna. Man skulle liksom kunna krama ur dem ibland.

Hej.

Godmorgon Borstahusen

mars 27th, 2014 by Karin

Vaknar i ett solklart Borstahusen. Tänker att om jag skulle bo här då skulle det vara här. I fiskeläget. Såg kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg cykla förbi utan att hålla i styret och prata i mobiltelefon. Bara en sådan sak liksom. Och vad passar bättre än att jag just nu jobbar med ett projekt för Garbergs Malmö om Borstahusen och har suttit här på plats och filosoferat ihop texter om gatorna runtomkring.

17 kg +

mars 26th, 2014 by Karin

20140326-194116.jpg

Det är lika komiskt varje gång någon säger att det inte syns att jag gått upp i vikt. ”Det sitter bara på magen”. Visst, fram tills för två veckor sedan stämde det. Men att det inte syns nu, det går jag inte på. Antingen visar vännerna överdriven hänsyn eller vet jag inte vad de ser. För min hals är borta, , ansiktet är runt som en kanonkula och överarmarna ser ut som två fläskkorvar som jag inte känner igen. Var är mina välsvärvade pushuparmar? Jag är som en stor vattenballong. Bara senaste veckan har jag gått upp 3,5 kilo. I morse blev jag anfådd när jag tog på mascara. Hur jag kommer se ut om en månad det vill jag inte ens tänka mig. För chokladet det klarar jag mig minsann inte utan.

Aaaaaaah

mars 25th, 2014 by Karin

20140325-210220.jpg

Någon hoppar på min urinblåsa!!!

>

Några ord om hänsyn

mars 25th, 2014 by Karin

Hänsyn. Det är ett väldigt enkelt ord som ofta glöms bort. Människor tycker att de får hålla band på sig, förlorar, backar, lägger sig, är passiva, låter bli att säga det där de skulle kunna säga. När det de gör är det som kallas att ta hänsyn. Har det glömts bort?

Att inte attackera, kasta, slå eller kalla någon för elaka tillmälen är eller borde egentligen vara självklart. Och hur svårt ska det egentligen vara. Att visa andra människor hänsyn. Ja, om man ser det som ett nederlag, att man måste hålla band på sig, behärska sig, då är det förstås svårt. Men det är kanske något att omvärdera. Bara genom att byta ut ordet ”vika sig” mot ”visa hänsyn” så får man två helt olika synsätt på samma sak.

Stora förändringar kommer från små detaljer, till exempel att förändra hur vi ser på saker. Vinna eller förlora? Hålla sig högt eller sjunka lågt? Vara passiv eller visa hänsyn? Välj själv.