Ja jag är bitter.
Men var är ni?
Ni var så fina som skrev kommentarer och kom in varje dag.
Har fått höra många som ojjat sig över min nya adress. Och jag känner till fenomenet. Själv glömde jag nästan bort min favoritblogg då den bytte adress. Det är som om det är jättekliv mellan klickan på nätet och hur jobbigt som helst att lägga till en ny adress i rss:en och då är det ändå inte som förr. Konstigt. Det känns nästan som någon snor något från en.
”Det är inte samma sak”, ”Det är ju fler i samma blogg”, ”Det blir inte lika personligt” har ni sagt. Men jag gör mitt bästa radavståndet här till trots. Och jag har ju min egen sida och allt. Slängt in lite extra bilder på mig själv för att stilla mitt exhibitionistiska behov och liksom markera revir.
Vad mer vill ni ha?



Varför händer det alltid just mig? Varför är det jag som ramlar och slår ut tre tänder i en backe på Ven. Varför är det jag som ramlar på midsommarafton och inte kan träna på ett halvår. Varför är det jag som dansar, drattar på ändan och stukar foten?








