Tomas har swappat till sig en hello kitty tröja mot min klänning. Eftersom mina kvoter tog slut fick han ta över och titta så bra det blev. Sen har vi suttit och spillt ut öl i en soffa, lyssnat på untzig techno och väntat på att folket skulle komma till klubben för att blanda upp den kalla AC:n med svett. Det tog för lång tid. Dessutom satt vi och tokrapade tacos och förpestade för andra (snacka om att texmex har blivit nyhippt). På väg ut mötte vi en hel kö som skulle in. Bland annat lite kompisar.

Jag som hade tagit på mig dansskor.

Trots att jag bor i en trea själv och dessutom tryckt in fyra extra garderober skönjar jag problem med att mannen som brukar dela min säng snart också ska dela platsen där min trosor ligger. Jag måste helt enkelt bita ihop och sortera ut plagg som jag kanske-kommer-att-använda-någon-gång.

Och som en uppenbarelse…

SWAP-O-RAMA på klubb I LOVE
På fredag kan man komma till Babel klockan 21 med några gamla plagg från garderoben och byter in dem mot någon annans.  OCH det finns skräddare och stylister på plats om man behöver hjälp med att ändra något så att det passar perfekt.

Sen minglar du, vickar lite på höften och väntar på att den halvgalna klubben I Love Brenda Walsh dunkar igång technon (orka gå in specifikt på vilken sorts). Gästande dj:s denna kväll är Per Hammar och Cocotaxi!

Ja, det här löste ju i och för sig inte mitt problem med plats i garderoben. Men kanske kvantitativ plats då.

Jo, sånt händer.

Min helg ger spår i form av en stor kula på magen som liksom inte vill lägga sig. Anledningen kan vara överdimension (3 portioner) av Piccata Milanese, en av de rätter som jag inte vågar äta ute eftersom jag är rädd för att bli besviken. Det kan också bero på lördagens extrema intag av afrikans buffé signerad Sara Berg och världens muchigaste chokladkaka på Emmas 30-års fest. Eller kanske att jag inte kan beställa en (1) rätt om jag ska äta thai utan beställer alltid tre, till min pojkväns frustration. Jag kommer aldrig bli någon som sitter och petar i en sallad. Men idag tänkte jag försöka. För att få ner den där kulan.

Ps.
Citatet är autentiskt och uttalades på Skeppsbron 2 i Malmö då ingen i Annas crew ville ha dessert på maten,  några minuter innan de skulle upp på scen.