När man ligger där som en valross, orörlig, och flyter ut över soffan av all julmat. Då passar de på att visa Victoria Secret Show. Tack TV. Verkligen.

Kommenterar dagens inkomna mms med att mormor alltid skrattade åt mig och sa ”du är bra på att styra och ställa”.

Ratade förslaget om att äta korv med mos och risgrynsgröt till julmiddag. Inte lätt att synka önskemål från en femåring och en krogkritiker på samma gång.

Fanken. Kom just på att enligt rubriken får jag inte sista ordet.

 

 

 

 

I jobbet är jag strukturerad och lyckas rodda med flera projekt samtidigt. När det gäller mina vantar. Not so much. En vante till, denna gången en röd handske, är borta.

Alla har vi våra brister.

 

Helt otroligt. Två dagar in på vintern och jag har redan lyckats slarva bort två par vantar. Eller inte direkt. Som vanligt lyckas man ha kvar en av de två som en härlig påminnelse om förlusten. Mina fina svarta skinnhandskar som en gång tillhörde min mormor ligger i en taxi i Berlin. Och en skinntumvante ligger just nu och trampas ned på Djäknegatan. Så, om du är där just nu kan du ju plocka upp den och lämna in någonstans till mig.

Det nya i Malmö. Att taxichaufförerna blir sura om man inte säger till att man ska betala med kort innan de stannat. Alltså den extra minuten man orsakat när de måste ta fram sin terminal stillastående och inte med en hand på ratten är orsak till många suckar, och för mig en utskällning.