Förlåt. Vi har inte så mycket tid för varandra. Du och jag. Som alltid handlar det om prioriteringar och jag prioriterar inte dig. Det låter som en kniv i ett hjärta och skulle vara så om du var av muskeltrådar. Men du är av ettor och nollor och en bild av ett liv där stora delar trillat bort. Jag har varit i ett förhållande en gång där jag ständigt var bortprioriterad. Han påstod att det inte var så. Att jag var viktigast. Så lätt att säga. Men när ord inte stämmer överens med handling spelar de ingen roll. En del kan nog vara bekväma med att ett förhållande är det som bara finns, sidan om sitt eget liv, och inte begära mer eller kräva mer av tid, känslor eller kött. Jag skulle hellre torka ut ensam i en rabatt under ett gult tegelhus på Värnhem. Det var dagens tanke och lovord till mig själv. Vi hörs snart. Jag ska bara skriva klart. Och ta hand om viktiga muskeltrådar.
Bortprioriterad
4 maj, 2012
