10 timmar med Danny S… Vad han nu heter.
Största shoppingdagen och jag är här!
Intervjuad av DN
I morgon åker jag med resten av juryn i Reklamcupen på en inspirationsresa till New York, går på matcher och gallerier och hälsar på världens bästa byråer – eller så firar vi bara Thanksgiving. Vi och vinnarna från årets omgång. Och DN förstås, som bad oss svara på lite frågor som de brukar ha i tidningen, så att vi kan lära känna varandra bättre.
Namn: Karin Ericson………………………………………………..
Jobbar på: Mitt humör…(Har även eget företag)……………………
Som: Ibland är lite hett…(Är även copywriter) …………………………
Bästa promenad: Längs havet genom slottsparken.
Favoritgata: Isak Slaktaregatan
Favoritdrink: Negroni och whisky sour
Äter lyxmiddag på:En i månaden på olika ställen
Bästa mikromaten: Gårdagens
Favoritförort: Malmö
Fikar gärna på:. Noir Malmö
Bästa lunchställe: Sture i Malmö
Bästa brunchen: Benedict i Tel Aviv
Bästa kaffet: Solde i Malmö
Bästa konsertlokalen: Något väldigt litet intimt svettigt ställe
Bästa baren: Bastard i Malmö
Här bjuder jag mamma på middag: Atmosfär i Malmö
Här bjuder jag pappa på middag: Sture eller Bastard i Malmö
Senaste Stockholmsupptäckt: AG:s
Senast sedda teater-/dansföreställning: Medealand
Senast sedda utställning: Någon på Fotografiska
En bra gåbortspresent: Ätbart
Favoritlyxartikel: Mina läppstift!
Läser just nu: NewYorkboken
Läser helst: bloggar
Favoritråvara: Spetskål. All kål.
Favoritfärg: Turkos
Favoritmärke: Inget
Favoritskor: Hasbeens
Modeförebild: Sienna Miller, Audrey Hepburn
Motionerar: På häst och på dansgolv
Mest överskattade affär: Där har jag inte varit
Det dyraste jag har köpt: En lägenhet
Favoritprodukt på Systemet: Rött lätt naturligt vin
Favoritprodukt på Apoteket: Bats deo och Resorb
Bästa fyllekäket: Thai
Bästa förfestmusiken: Farley ’Jackmaster’ Fun – Love Can’t Turn Around
Senast gnolade: Dallasintrot
Senast köpta skivan/-låten: 3 Tage Wach / Lützenkirchen
Mitt sämsta köp någonsin: Alla oanvända skor.
Dansar helst till: Oj, allt, är danslärare. House, hiphop eller ragga.
Senaste impulsköp: två par strumpbyxor, en klänning.
Senaste fyndet: Whiskyglas
Fulaste klädfärg: bebisrosa
I dvd-spelaren/datorn: Mycket tomt
Användbar pryl: datorn
Mode jag aldrig vill se igen: magtröjor
Värsta huvudbonaden: keps bak och fram
Bästa huvudbonaden: Mormors gamla hattar
Favoritaccessoar: En snygg kompis
Bil/Transportmedel: Cykel och en Golf
Återvinner: DN
Hejar på/håller på: De som ligger under
Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: iPhone?
Överlycklig
Idag har jag pysslat med något jag älskar. Sjungit för full hals och dansat i bilen samtidigt som jag kört. Och fyllt i alla luckor där jag inte kan texten med mmmm mm mmmm och låtsasengelska. Och varit lyckligast i världen och känt mig fantastisk för att jag inte hört min egen röst och tänkt att jag borde stå på scen och göra succé (obs ironi för er som inte har några ironispröt). Eller jag borde i alla fall börja köra dansklasser igen.
Vill vara i svettiga dansstudios med stora slappa halvtrasiga kläder och höja volymen i salen med högt i tak tills man är omringad av ljudet och sina egna andetag. Åh.
After noon tea and tipsy
Det är med stor glädje jag finner att min kvartersbar, det vill säga Malmös enda 5-stjärniga hotellbar, har börjat med after noon tea på lördagar. Superbt. Baren har alltid varit ett perfekt avbrott på eftermiddagen under en shoppingtur, varför man nu skulle ta en heldags shopping i Malmö, men det finns ju något som heter julklappar). Att sjunka ner i de flådiga mjuka sofforna och dricka en perfekt och stärkande drink. Alla som är rädda för stället. Kom igen. Det är ett av få ställen i Malmö som innehar storstadskänsla och vågar vara något annat än antingen 50-tals-stuk eller minimalistiskt. Unna er riktiga cocktails. Och unna er att bli serverade dem av en servitör som kommer till ditt bord. Lyx är bra för själen.
Direkt från verkligheten
Jag hade visning på min lägenhet.
De här frågorna ställde kvinnorna:
Var förvarar du städgrejer?
Finns det plats för tvättmaskin?
Kan man sätta in torktumlare?
De här frågorna ställde männen:
0
Däremot berättade männen många saker för mig:
Den här väggen är bärande (så det säger du)
Här är 1,75 m… näääeee förresten 1,80 (duktig av dig hörru)
Man kan sätta in en tvättmaskin här. (tack för infon)
…
Team
I reklambranschen jobbar man oftast i team. En projektgrupp består så klart av många olika människor, var och en med sin speciella kunskap. Men teamet brukar syfta på Ad:n och copywritern. Hjärnorna som ska paras ihop för att ta fram idéer, två personer som kanske hänger ihop från byrå till byrå, som kompletterar varandra, hatar varandra ibland och älskar varandra ibland. Jag har alltid gillat att vara ett team. Bäst går det när man kommer varandra så nära att man förstår varandras språk, litar på varandras kunskap, vet när man ska bryta och när man kan trycka lite till. När man står så nära att man vågar bråka med varandra för att där mellan finns en outtalad respekt och kärlek och ni vet att i slutet leder det till en kram och en ännu bättre idé. Jag har jobbat med flera Ads redan, och kanske är det för att man kommer varandra nära. Att man måste berätta om sitt struliga förhållande, om gången man kissade på sig, grät över en idiot eller ramlade och slut ut fyra tänder för att lita på varandra. För att förstå varandra. För att göra ett bra jobb ihop. Kanske är det därför som man ofta hänger kvar i varandra. Jag och de flesta av de Ads jag jobbat ihop med umgås fortfarande, kanske varje vecka. Kanske då och då. Oavsett så jag hyser en liten kärlek på olika sätt till var och en av dem. Idag kommer jag krama minst två.
