Min dagsform efter 12 stekta nypotatisar

Idag kom Nöjesguiden Nr7 ut. Spring på stan och hämta!

Jag har varit och klippt mig  och när jag gick på stan kom en kvinna fram och frågade vilken färg jag använder. Mitt svar är Genko.

Sedan har jag ätit så mycket potatis på Operagrillen att min pojkvän blev förfärad och jag illamående. Jag förbjöd honom att prata om potatis någonsin mer,  och nu är jag inte alls hungrig vilket gör min stundande 5-rätters på hemlig restaurang (eftersom den ska recenseras till NG) till en utmaning.

Att detta inlägg är högst fladdrigt beror på att jag måste cykla om 20 minuter, ska duscha, välja kläder och sminka mig innan dess. Jag hör att det är en utopi.

Bild 488

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Good old friends

I morse missade jag först tåget, sedan cyklar jag i ilfart för att hinna med nästa, pratar med produktionsledaren i telefon samtidigt, har väldiga problem med att hitta en plats för cykeln vid stationen, är redan vansinnig och svettig då jag gör upptäckten. Jag har glömt tågkort och plånbok hemma.

Så nu sitter jag i The fan clubs och Good Olds lokaler på Kalendegatan, dricker finkaffe och snyltar på deras trådlösa nät. Tack för kompisbyråer som räddar förvirrade copywriters.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

På förstasidan i Resumé

Min man är på tidningen Resumés förstasida.

Här!

Min duktiga braiga byråchef till man som just nu sitter bredvid mig och äter en varm macka med skinka och tomat. Jag pratar ofta om honom, kanske inte här, men annars kanske på gränsen till irritationsofta. Det är för att han gör mig stolt. Det han kan och det han står för. Alla behöver en Tomas.

oss

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Krögare kallar mig kärring

I ett nummer av Nöjesguiden tipsar jag läsarna om att besöka en viss restaurang för att de har en bra uteservering. Men krogen blir inte glad över att vara med på topplistan över Malmös tio bästa uteserveringar. Nej, i stället kallar de mig kärring på sin blogg för att jag skrivit att det finns mygg i pildammarna. På riktigt.

Jag skrev det här:

De skrev det här.

Men jag är inte den som de gått hårdast åt. Någon gäst blir kallad gubbjävel på sidan. Jag tror bestämt att sådana uttalanden skadar den egna restaurangen långt mer än om en tidning tipsar läsare om att besöka restaurangen innan myggen i parken, där uteserveringen ligger, kläcks.

Vad tycker du, lockar bloggen till restaurangbesök?

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

De som stjäl lust och engagemang

Det finns en blodigel i mitt liv. Någon eller något som suger och suger energi från min kropp så att den dräneras och lämnas kaffesugen utan lust till något alls.

Jag är så förbannat trött på denna avart som bara tar utan att ge tillbaka. Som gnider händerna och suger så länge det finns mer blod att hämta. Människor och företag – igeln kommer i alla former. Den dödar och förspiller lust och engagemang av girighet.

Det är svårt men skönt att göra sig av med en igel. Igeln kommer inte att bry sig, kanske inte ens märka det, utan hoppar på nästa halspulsåder och suger tills offret ramlar trött ihop utan något kvar att ge.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Reclaim Västra hamnen

På Bar Italia i Västra hamnen stod en bukett blommor på glassdisken med texten ”Tack för att ni finns, Från alternativa Reclaim the street”. Jag blev lyrisk och trodde att de hade bytt taktik från att slå sönder var mans egendom till att dela ut blommor till dem som faktiskt bidrar till att göra en stadsdel bättre än den är med bara väggar och gator. Men killen i disken (inte DJ Amato tyvärr) skrattade och berättade att det var någon som protesterade emot Reclaim the streets.

Så vem har rätt till våra gator. De som slår sönder dem eller de som delar ut blommor åt dem som finns där?

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Af ystad saltsjöbad


I junior svit och dricker kallt vitt med några tjejer och hör varje våg som kommer in. Var utsikt är ett stor hav och våra fingrar är russintoppar av allt bubbelbad.
Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Nu minns jag dig Stockholm.

meje

Stockholm har alltid inneburit fest. Sjukt med fest.  Vi ville gå på moderna museet men var alltid för bakfulla. Vi ville gå på Beyond retro men var alltid för bakfulla. Några av mina mest dekadenta kvällar, nätter och morgnar har varit här. Men nu. Nu är alla mina tjejkompisar här uppe antingen gravida eller mammor och i kväll är första gången som jag kommer att minnas en hel Stockholmsnatt. Även om jag somnar med en barnvagn vid fotänden (rosa till en pojke = rebellkompis) har jag i alla fall fått i mig en negronichampagne och några glas bourgogne. Jag går hem på klackar över kullerstenar och uppskattar staden utan att kräka i en champagnehink.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter