Jag är extremt uttråkad.
Säg något då.
2008 och vi städar fortfarande toalettspår med en toalettborste. Utvecklingen står stilla. När ersätts den vita (hur tänkte man där egentligen) toalettborsten med toaletter som städar sig själva?
De står där bredvid toaletten som en äcklig bakteriehärd och väntar på att någon som just torkat sig i ändan ska ta samma hand om skaftet på borsten.
Och nästa person.
Och nästa.
Jag klarar inte det. Toalettenutvecklingen har stagnerat och vi får nöja oss med nödlösningar från IKEA, som lanserar ”toalettborsten med svart borst” 2006. Wow.
Jag ser fram emot den helautomatiska toaletten som städar sig själv. Då kan man dessutom bli av med alla de som drar ner stämningen på kontoret genom att lämna toaletten med väl synliga spår av vad som pågått och tvingar sin nästa kollega att göra rent för att inte ertappas som boven bakom dramat.
Världen skulle bli en bättre plats.

På stureplan sitter folk och äter lunch i morgonrock. Det kändes lite märkligt att äta halvbra lunchmat i klordoft med pågående Body Pump klass sidan och och en tant i baddräkt nedanför. Och jag fick inte se in under någons badrock ändå.

På möte i det snygga kontoret på kungsgatan där vår projektledare i stockholm sitter. Superspännande projekt på gång. Jag överlever med coca cola här just nu. Visste ni att nästan alla barns första ord är lampa.

En favorit i stockholm. Skruvarna är inte pasta men bläckfisk som jag inte tänker äta.

Mitt över gatan spelas vinyl på afterworken, i källaren är det lite svårt folk som är på releasefest men i baren är det ändå okej med champagne.

Har after work högst upp med dimmig utsikt och uppbokade bord. De blev inte vänliga förrän vi började beställa drinkar i stället för öl och lämnade in kortet i baren. Då fick vi minsann finchips.
Får man lov att älska att vara full? Nej, förmodligen inte. Det kan inte vara rätt. Jo, att tycka, men inte att säga.
Om jag skulle lägga till ett svärord, exempelvis; ”det är så gött att vara så jävla full” skulle vi direkt härleda detta uttryck till ett äckligt fyllo såvida inte uttalaren är någon i vår bekantskap och ännu hellre i vår egen ålder.
Om du är 15 år och du hör en 55 åring säga detta upplevs det genast som något obehagligt. Du ryggar bort, låter blicken flacka som om du inte hörde och naturligtvis är det så att denna man eller kvinna är en tragisk alkoholist. Usch.
Om du är 55 år och hör en 15 åring säga detta tycker du förmodligen att samhället är på väg dit pepparn växer och att dagens ungdom inte kan föra sig. Usch.
Men om vi alla är som jag. Full och 30. Då är allt okej.
Hälsingar Karin efter massor av vin, öl, en konstig coctail och en long drink. Hopplöst yr.