Posts Tagged ‘Fredagsfrågan’

Vem syftar du på/säger hej till här?

onsdag, april 4th, 2012

Ha. Glömde svara på den här fredagsfrågan. Det syftar på en man som jag träffade, ganska länge, kanske i sju/åtta månader. Som gjorde bort sig totalt.

 

Klubb- och krognomingeringar

lördag, februari 4th, 2012

Jag svarar på frågorna…

Om du alls tycker något om dem; vad tycker du om NGs Malmö/Lunda-pris klubbnomineringar? Och krog?
Har hört upprörda röster på stan om orättvisa & dålig koll hos juryn, så skulle vara kul att veta vad du anser. (upprörda röster på stan är naturligtvis klubbarrangörer och krogägare som känner sig förfördelade)

 

Jag har knappt klubbat det senaste året men tycker att Klaffbron är en bra lokal och gillar att det händer något på klubbscenen utanför Möllan och Folkets park. Tom boy på Moriskan förstår jag inte. Jag har varit där en gång och det kändes som jag var på ett festival för sextonåringar. Men det kanske är jag som är för gammal för att förstå grejen med att sitta på golvet och dricka öl inne på en klubb.

 

Jag vet inte vem som ersatt min roll i juryn, men jag vet av erfarenhet att det tar minst ett år att få en bra inblick och överblick av krogmalmö och tycker att det bör sitta flera med den insikten i juryn. Av de som är nominerade tycker jag att Vollmers har en given plats som uppstickare, men skulle gärna ersätta Rebell med Sture. Förstår inte hur man kan missa dem då de inte hann få en nominering förra året och håller en klart högre nivå – men jag har inte hört resonemanget kring detta. Tyvärr har jag inte varit på Mat&destillerat.

You can ask me anything

torsdag, februari 2nd, 2012

Det är fredag i morgon. Jag har lite blogflow så ställ en fråga till mig i kommentarerna. Vad som helst mellan himmel och jord så svarar jag i morgon! Lovar att vara så ärlig jag kan. Eller se mig som din Saida, livscoach eller psykolog. Jag känner att jag har det i mig. Örat mot asfalten, intuitionen i magen, en med folket…. Är dessutom duktig på att googla.

 

Det läsarna undrar just nu

torsdag, december 22nd, 2011

Skulle du kunna tänka dig att jobba inhouse?
Jag skulle kunna tänka mig att jobba som marknadschef, strateg eller kommunikatör för ett företag/varumärke. Däremot skulle jag inte vilja jobba med inhouseproduktion eftersom det brukar hålla en mycket lägre nivå både vad gäller idéhöjd som hantverk, jämfört med hur reklambyråer jobbar. Men det kanske finns undantag?

Hur ser ditt liv ut om 10 år om du får drömma?
Då jobbar jag med uppdrag som ger mig energi, med snälla, proffsiga och roliga människor. Jag har mycket frihet i mitt jobb, har en ledarposition och jobbar med varumärken jag tycker om. Eller är jag sjukt bra på något helt annat, som att sköta aporna på zoo. Jag bor i alla fall ett vitputsat litet hus på landet nära havet, på ett ställe där jag kan se solnedgången gå ner varje dag och jag har en familj (snygg intelligent man som gillar att laga mat, överraska och snickra) en häst och lagar massor av goda middagar på grödor jag har i trädgårdslandet. Naturligtvis har jag en assistent för att klara detta liv. Det har jag råd med.

Hur känns det att så många killar tycker du är helt underbar?
Fantastisk fråga. Gör de? Vad trevligt. Jag är inte så bra på att förstå sånt. Komplimanger rinner dessutom av mig som vatten på en oljig säl. En parterapeut har diagnosticerat det hela med att jag har problem med att lita på fina ord.

Själv funderar jag på att bosätta mig i NYC, vilken stad skulle du vilja bo i om du flyttar ifrån Malmö?
NYC, Berlin, Stockholm.

Du har en enorm stilkänsla, vad tycker du vi killar skall ha på oss? Vad går hel bort?
Tack. Just nu gillar jag grova boots, grova strumpor, mörka jeans, stickade koftor och långa skjortor. Fluga är fantastiskt. Och på sommaren vita slappa linnen. Fult som stryk är vanlig skjorta nedstoppad i kavajbyxor med skärp. Pikettröjor med en överdimensionerad polohäst på bröstet ser inte klokt ut heller.

Vaddå? Jag ÄR ju en kändis.

onsdag, december 21st, 2011

Får du nånsin höra att du är lik ngn kändis?

Jag tänker aldrig på det själv och vet inte en enda som jag tycker att jag är lik. Men det händer att andra vill hitta likheter. De här har kommit upp på tal.

 

 

September fick jag höra i fredags. Gissar att det har med frisyren att göra?

 

 

Charlize Theron har jag fått höra några gånger. Hoppas de menar så här och inte så här.

 

 

I somras fick jag ofta höra att jag är lik Marilyn Monroe av en man som skickade den här bilden till mig. Han liknar mig i och för sig med olika kändisar varje gång vi träffas.

 

 

Jag kan inte se likheten alls, men det kan tydligen andra, och det är jag tacksam för. Hur snygg är inte Scarlett Johanson liksom.

 

 

Debbie Harry. Världens sexigaste kvinna.

 

 

Pam. Det måste vara brösten som gör det.

 

Next stop

måndag, december 19th, 2011

Vart vill du resa nästa gång (efter egypten alltså)?

 

Till Moskva. Det är min trettioårspresent till min vän Johanna. Vi ska bara få tummarna loss och boka något vilket inte är helt lätt när hon är en framgångsrik karriärskvinna på chefsposition på IKEA med ett litet barn samt spelar i A-lag i basket.

Sen vill jag till Tokyo vilket jag gav i trettioårspresent till en annan person. Man kan säga att det blev inställt….

Kanske Berlin en sväng bara för att det är enkelt att åka dit, billigt och en av mina favoritstäder.

Om sorgåterfall

måndag, december 19th, 2011

Det känns som om du varit mer ledsen senaste tiden. Har du haft ett sorg-återfall (lånat uttryck fr Quetzala B) eller har det hänt ngt särskilt? Vet att detta är en oerhört privat fråga, så jag förväntar mig inte något detaljerat svar, men undrar hur det kommer sig att det varit en dipp? Eller är det kanske inte alls så?
Du har rätt. Flera olika saker har sammanfallit i mitt liv och gjort att det känts tungt och tyvärr har de jobbiga sakerna tagit över många av de positiva saker som också har hänt, och jag har varit nere mer än uppe i någon vecka. Allt från tidigare relationer till nya till sjukdom i familjen.

 

 

Just sorgåterfallen kommer då och då om man är sådan som väljer att låta dem komma och bygger upp sig själv, steg för steg, själv, snarare än att slänga sig in i ett nytt liv och kväva saknad. Jag vet inte, sorgåterfall kommer kanske ändå. Jag har inte provat, det skulle inte fungera för mig mer än högst tillfälligt.

 

Sorgeåterfallen kan komma plötsligt, från en supervecka där allt känns fritt härligt och underbart till en kväll där något plötsligt påminner om eller får en att sakna något. Ofta en illusion om att det var bra. Eller utlöses sorgåterfall av ett plötsligt mail som kan handla om en lampa, pengar, om syskonbarn som hälsar eller vad som helst som liksom petar upp det plåster man lyckats fästa på. Av någon anledning får man alltid de mailen eller sms:en när man är på väg framåt, bortåt. Som om de känner det i luften och liksom bara vill peta in sitt finger i såret. För pocka på uppmärksamhet.

 

Eller så får man veta på omvägar att ens förra träffat en ny på jobbet och så ramlar man tillbaka hårt rakt ner i asfalten från den våning man lyckats ta sig upp till på egen hand. Det spelar ingen roll om man själv också träffar någon, det handlar inte om att vilja ha tillbaka, eller att man är kär, det handlar bara om att ett uppbrott går i olika stadier och varje ny sak innebär en ny sorg som ska bearbetas. Om man har ett hjärta.

 

Det spelar inte heller roll om man är överens om att inte vara ihop. Det är nog egentligen värre. Att göra slut enligt överenskommelse för att det inte fungerar och inte för att känslorna tagit slut. Det handlar också mycket om hur uppbrottet hanterats och besvikelse och brist på upprättelse som kan göra en frustrerat arg.

 

Och ibland får man sorgåterfall för att man träffar en ny man som kommer med nya problem som ens axlar inte orkar ta emot precis just då. Och mitt i allt inser man att en av de viktigaste människorna i ens liv är allvarligt sjuk och det har man, jag, inte ens tillåtit mig att tänka på i all soppa.

 

Mitt år har varit helt sjukt ur många aspekter. Min årssummering kommer bli extra spännande i alla fall. Stay tuned.

Den enkla frågan först

lördag, december 17th, 2011

Vilket lösgodis väljer du?
Alltid kokosprickar, geléhallon och punschpraliner. Kanske sega råttor eller grodor, center, skumbananer och turkisk peppar. Godispåsen är en mycket viktig detalj, det kan ju bli så gott. Eller så fel. En gång träffade jag någon som hade exakt samma godissmak som jag och jag kunde lätt låta honom handla till mig utan att bli nervös. Hur ofta händer det?!

 

 

Listor och Trelleborg (fredagsfrågan)

lördag, oktober 22nd, 2011

Hur tänker du när du fyller i såna listor?
Jag tänker, gud vad roligt en lista. Jag kan riktigt längta efter att fylla i dem. I bland skriver man för andra och ibland för att ha roligt själv. Om jag hade börjat tänka ”detta är för banalt att skriva om” hade det inte blivit någon blogg alls. Jag skriver det jag känner för och ibland är det djupt, ibland fjantigt, ibland argt och ibland en lista. Människor är väldigt intresserade av andra människor. Jag med. Om jag följer en blogg vill jag gärna läsa deras personliga listsvar och veta banala saker som vad som gör dom glada.

 

Har du varit i Trelleborg någon gång ?
Om du har, hur var det?
Jag har varit på en hårsalong en hel dag och sminkat en brud och två tärnor innan ett bröllop. Mer än så har jag inte sett av staden. Men jag gillar det hållet av Skåne och framför allt omgivningarna i närheten av Trelleborg och byarna ut mot havet.

 

 

 

Fredagsfrågan

fredag, oktober 21st, 2011

Igår fick jag nog av mörkret och bokade en resa till Tel Aviv. Det ska vi fira med fredagsfrågan!

Precis som vanligt så skriver du din fråga om allt mellan himmel och jord i kommentarerna. Jag svarar i bloggen.

Lövar vara ärleg.

Hur reser man sig och går vidare efter ett krashat förhållande? (Fredagsfrågan)

söndag, oktober 9th, 2011

Sedan jag fick frågan har jag funderat och samlat på mig svar. Så fort jag fått höra goda ord av vänner eller så fort jag fått en insikt själv har jag skrivit ner det för att ge ett bra svar. Sedan tappade jag bort dokumentet när jag bytte dator. Detta är vad jag kom på just nu:

 

Prata prata och prata. Prata med vänner, med familjen med någon som kan stödja, eller ge insikter eller bara lyssna. Prata tills du inte orkar lyssna på dig själv mer. Sen pratar du lite till.

 

Gråt. Det är kroppens sätt att läka och det är helt okej. När man gör slut går man igenom sorg och förlust oavsett vilken anledningen var. Man förlorar ju någon som har betytt väldigt mycket.

 

Skriv plus- och minuslistor över allt som var bra och dåligt. Om ni är två om att göra slut, kom ihåg varför du inte vill vara kvar i relationen längre.

 

Grotta ner dig och var destruktiv i början, titta på bilder och plåga dig själv, gråt och läs alla gamla sms. För då tar du tag i dina känslor från början. Om du flyr är risken större att du får en panik när du plötsligt vaknar upp en söndag och förstår hur mycket du saknar honom eller henne och då kan det bli mycket värre.

 

Ta tag i saker. Ta bilen till verkstaden, köp nya kläder, laga en god middag och bjud vänner. Om du inte flyttar från er lägenhet, vilket jag inte gjort, gör om något i lägenheten, gör den till din.

 

Säg inte till dina vänner att ”Nu mår jag bra, nu har jag kommit över” för då blir du bara så besviken när du får ett bakslag. Och bakslagen kommer. Bli inte arg på dig själv när du blir ledsen. Det är inte ett misslyckande, det är helt ok.

 

Även om det är svårt. Fortsätt med dina rutiner, gå upp och ät frukost, gå och träna, försök att fokusera på ditt jobb när du är på jobbet, betala dina räkningar.

 

Skriv en det-här-vill-jag-ha-lista. Och en det-här-vill-jag-inte-ha-lista. De kan vara hur långa som helst.

 

Ha inte bråttom. Hitta dig själv igen innan du hittar någon annan. Men du kan alltid hitta någon annan, något oskyldigt och oseriöst, att tänka på, så blir allt lite lättare i alla fall.

 

Hitta ett projekt som får dig att tänka på annat. Tror jag har två män bakom mig som satt upp tydliga idrottsmål efter att det blev slut till exempel.

 

En del vill skippa all kontakt. Av någon anledning verkar killar vilja dra ett tydligt streck, klippa alla band, avtagga sig på alla bilder där ni figurerar tillsammans och stänga ett kapitel i sitt liv helt och hållet för att klara av alla känslor. Nolltolerans. Det vill inte jag. I mina bra uppbrott har vi fortsatt prata om det som är jobbigt, kramats och stöttat varandra ut ur det hela. Så var det tyvärr inte i mitt förra.

 

Det är tusen gånger svårare och plågsammare och långdraget att göra slut idag när FB, twitter, bloggar och andra sociala kanaler påminner oss om varandra hela tiden. Även om man är duktig och inte går in och tittar på den andres liv, för att det gör så förbannat ont vad man än ser, så har man gemensamma vänner och får saker och ting upptryckta i huvudet som man tidigare inte behövt se. Det bästa är om man kan komma långt bort från det. Jag har inte lyckats.

 

Drick vin. För mycket.

 

 

Fler fredagsfrågor får svar…

tisdag, september 20th, 2011

Fått reda på vem ”googla-Karin-och-hennes-ex”-psykot är?
Nej, men det är fortfarande topp tre bland sökorden på Google så det är någon eller några som är lite väl intresserade av den delen av mitt liv.
När kommer det ett inlägg med Kolla-bilden-och-gissa-var-jag-käkar. Längesedan nu ju.
ÅH! Jag trodde folk tryckte det var tråkigt. Så svårt att veta när ingen säger något. Jag har nog matbilder så det täcker ett sådant inlägg om dagen i ett år framåt för jag är väldigt bra på att fota och väldigt dålig på att lägga upp (tycker det blir lite inflation med för mycket matbilder). Jag hade i och för sig planerat att använda bilderna till ett krogrecensionsbonanza.

 

 

Hur bjuder man ut dig på dejt?

söndag, september 18th, 2011

Man är modig och ringer och frågar mig. Sist jag fick den frågan i min blogg ledde det till ett tre år långt förhållande. Han hade drömt en natt att han skrev sitt nummer i min hand och undrade hur han skulle gå tillväga. Han gjorde inte det men ibland tar ödet tag i saker ändå och några månader senare blev vi tillsammans. Det är en liten fin kärlekshistoria.

Två frågor. Två svar.

måndag, juli 11th, 2011

Vad tycker du om blooms nya blogg?
Inget. Jag läser inte den.

Kan du rekommendera en bra frisör i Malmö?
Boudoir, Genko, Larsson&Lange, Studio 1969 och Jenny&Jessica

 

Svar på era kärleksfulla frågor

måndag, juli 4th, 2011

Temat för perioden står solklar; kärlek.

Topp tre saker du är glad över att slippa nu när det är slut med ditt ex?
Att vara ensam. Det är mycket värre att känna sig ensam i en relation än att vara själv. I ett förhållande är man ett vi, men så fort det blir två jag, eller när någons jag ständigt går före viet skapas ensamhet.
Att vara besviken. I en relation har man förväntningar, med all rätt. Att han ska ringa och höra hur du mår, att han skickar sms och säger att du är den bästa som finns på hela jorden, att han skippar det där han planerade in för att han hellre vill göra det där med dig, att han kommer med förslag på vad ni ska göra i helgen, att han frågar vad ni ska äta till middag, eller hur ni ska måla i hallen, att han frågar hur du vill fira jul innan han bestämmer själv, att han tittar på dig på ett speciellt sätt. Att han är där. Och är engagerad. Ja du kan fylla på listan själv och alla dessa exempel är inte specifikt för mitt ex (så inte han känner sig uthängd). Men alla förväntningar man har i en relation kan också betyda att man kan bli besviken.
Att vara arg. Det tar så mycket energi.

Är det Ponuts Enhörning som är den kända radioprofilen?
Nu hänger jag inte med. Och eftersom jag inte gör det är nog svaret nej :-)

Vilken stadsdel brinner du mest för i Malmö och varför?
Svår fråga. Jag gillar 30-talshusen vid S:t Knut, smågatorna på Gamla väster och den busiga och varierande arkitekturen i Västra hamnen och känslan av att komma till en egen by i stan precis vid havet. Men jag brinner mest för Slottsstaden och Ribban för att det luktar godast i hela stan, det är grönt, vackert och lugnt och det känns att man bor nära havet. Jag tycker inte om Möllan för något annat än att dricka öl och äta, skulle aldrig vilja bo där.

Vad tycker du om oss, som fegar och aldrig vågar bli ihop med någon för att slippa ha ont?
Jag tycker att det är synd för ni missar det finaste som finns och jag förstår inte hur man kan stå emot kärleken när den väl slår till. Då är det bara att dras med och riskera allt. Men visst är det svårt, för det verkar omöjligt att gå in i en relation utan att någon gång ha riktigt jävla ont. Förhoppningsvis överväger tiden då allt är fantastiskt. Eller rättar sagt, det ska vara så.

Vad är det fegaste sättet att avsluta en vänskapsrelation du hört talas om?
Att sluta prata är alltid det fegaste man kan göra. Det och skicka sms.

Varför är det så förbannat svårt att klä sig snyggt på sommaren?
För att det inte är meningen att man ska klä sig. Ta dig igenom det och tänk på den snyggaste perioden som kommer; hösten.
Men passa på att gå i vackra klänningar utan att behöva ta på dig strumpbyxor och med bara fötter i sandletter nu i sommar.

Och varför är det ännu svårare att sluta tänka på HONOM fast en vet att han absolut inte vill ha en och dessutom är rätt så dum i huvvet?
För att man står maktlös men vill vinna, bli bekräftad och få honom att upptäcka hur fantastisk man faktiskt är. Och vad är inte den största bekräftelsen att få någon till att vilja ha en. Man vill att han ska bli den mjukaste finaste människan bara för just mig. Men plötsligt en dag så har man inte tänkt på honom alls och upptäcker att man inte bryr sig heller, så himla skönt.

Fredagsfrågan

fredag, juli 1st, 2011

 

Det var längesedan vi körde en sådan här. Jag vet inte ens om ni som var med då är kvar men vi kör en fredagsfråga. Fråga vad du vill så svarar jag!

Fråga mig vad du vill!

fredag, juli 9th, 2010


Fredagsfrågan är här. Finns det något du vill veta, något som trycker inombords, något som du bara måste ha svar på. Du ställer frågan som jag svarar på. Shoot.

Ps. Eftersom typ fyra personer har klickat på gillaknappen på bloggen hittills, vilket är en minimal procent av antalet besökare på sidan, kanske detta bara resulterar i en fråga. Men i så fall älskar jag den frågan.