”Årets svåraste helg” är den innan julafton,läste jag på dyngan.se. Och det märktes även på Plysch där det var ca 1 meters avstånd mellan alla gäster. Glest. Djn som var på min fest tidigare under kvällen skrev upp mig på gästlistan, vilket resulterade i att vakterna beslagtog mitt VIP-kort som jag i yran hade gett till en väninna. Dumt. Ja ja, är man riktigt VIP ska man inte behövar VIP-kort… har jag hört.

Att jag denna lördag enbart besökte en klubb berodde på den lugna glöggkvällen i min lägenhet som slutade i spritfest med porr som övergripande tema. Någon fick tag på en krita och gick loss på min svartmålade griffelvägg. Det var minst sagt dekadenta illustrationer som jag torkade bort med trasa i morse. Det var även filmvisning via YouTubes något mer vulgära och homosexuella syskon med samma namn minus ”You” och plus ”X” framför ”Tube”.
Min gran var fylld av julpynt som mina gäster dragit med sig…. och man får nog säga att jag har en skara exhibitionistiska vänner, eftersom jag nu både har Peter, Charlie, Drazen och Veronica hängandes i min gran.

Andra bloggar om: glögg, klubb, VIP, malmö, Youtube

Allt går att köpa för pengar. Inte bara någons hjärta utan även en DJ. Jag tycker om dj:s men brukar inte betala för dem. Det gör däremot min vän Simon. Det var grym musik som Andreas Höistad (F12 Sthlm) gav oss i lördags. En låt var så grym att Simon betalade 1500kr för att vi skulle få dansa till den igen. För övrigt var det säkert ett år sedan jag visade mitt lila kort i dörren till ovanvåningen, eftersom jag sett stället som något passé. Men det var en klar chock att se Plysch fullt av folk igen, med händerna i luften. Svettiga. Själv intog jag fönsterkarmen, dansandes. Det var min plats.

Kvällen började med stammisfest på KB. Nachos och öl gjorde att jag inte stannade för The Plan utan fortsatte snabbt till Svea för drinkar och Créme Brulé. Koi fick sig en påhälsning av en stycke Karin med några italienare, en möbelkille och en Charlie i släptåg. Måste vara den enda restaurangen i stan där man forfarande kan sitta inne och röka tillsammans med sin drink. Rikard Wolff tyckte också om rökrummet faktiskt. Han satt och pratade med en lokal känd tv-reporter som jag, enligt inside-information vet, har en stor tavla av sig själv i sitt sovrum. Att han därtill spelar romantiska sånger på sin gitarr ”jag ger dig min morgon… jag ger dig min dag” till one-night-stands och tvingar dem att se på inspelade nyhetsinlsag med mannen i fråga som reporter gör att jag inte kan ta kanalens nyheter på samma allvar längre.

Jag upplevde ännu en lördag Missions något hostile vakter samt världens största stämpel över handen (snälla, byt stämpel). Träffade Niklas som har kvar min tröja som jag slängt bakom dj-båset på C&G, snällt av honom att ta hand om den. Hans flickvän Åsa fr Playground lika glad som vanligt. Fler: Kristian och Ola som jag jobbat en del med den sista tiden var så klart där. Trots mycket tyskt dunka som fick det att rycka i stortån blev min visit ganska kort.

Malmö, klubb, dj, uteliv