I surrender.

Vi kommer uppenbarligen inte överens. Kjolar och jag. Idag fastnade så ännu en i dragkedjan vilket resulterade i ett hål. Senare under dagen gick sömmen upp och bildade ett 7 cm stort hål på sidan. Eftersom kjolen nådde halva vägen ned på låren innebar det viss katastrof under dagens slut då det inte var mycket kjol kvar. Och jag är inte direkt den som så pyssligt plockar fram nål och tråd. Nu får den ligga där i några år och titta på mig och säga surt. Du använde mig två gånger.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Tom

I morse hade jag massor att säga. Massor att berätta. Tankarna gick på blyfri 95 men pruttade snart ut i en tom stirrande blick mot min skärm. I ångestfyllda rörelser har mascaran smetats ur mot kinderna och pennan klottrat otaliga rubriker som landat i något riktigt dåligt.

Ibland gör jobbet så mot en.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Varsågod. Jag bjuder.

Dragkedjor som ständigt fastnar är möjligtvis ett vintergissel och jag har fått kravla ur min dåliga monkiparkas ett antal gånger. Det kan man väl leva med. Men när den korta kjolen fastnar med tyget i den korta skinnjackan är det inte lika lätt. Där står jag, på tågstationen med kjolen fast i jackan och visar grenen på mina osexiga tights. Det finns minsann ingen tid för att lirka och hålla på. Jag sliter loss tygfan.

Första gången jag någonsin har på mig den fina sextiotalskjolen lyckas jag så göra ett snyggt hål med inkik rakt in mellan benen. Det enda jag kan glädjas åt är att jag upptäckte det i tid och att det inte var sommar med bara ben alternativt ett par snygga hudfärgade strumpbyxor som liksom hänger halvägs ned i grenen.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Och då kan det gå så här.

Balkan är för mig lite av tusen och en natt. Det är grillos, dragspel, tjocka macho män, romantik, cigarettrök och glädjefulla ringdanser med armarna slingrade om varandra. Smutsigt med värme. En kultur som jag har haft glädjen att ta del av. Familjer som ivrigt lärt mig steg, meze hos vänner och visst har jag stått och dansat på borden på Svarta Pantern i Belgrad.

Vad vore kultur om den inte fick upplevas av alla och spridas till alla delar av världen. Död förmodligen.

Äntligen har låten från melodifestivalen kommit ut på youtube. Jag hoppas det här är lika mycket humor som det osar självdistans.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Naaw. Precis som på film.

– King Kong går på tv ikväll.
– Den har jag redan sett.
– Jag vet, du såg den med mig.
– Gjorde jag?
– Ja, det var första gången du sa att du älskade mig.
– Va det?
– Ja, jag har sparat biobiljetten.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Trolla


Med mina färdigheter och det jag hade hemma i köket trollade jag så fram olivspäckade biffar med en sallad på smörlindade rödbetor, babyspenat, päron och en honungsdressing. Till det en näve spenat- och ricottafylld tortellini med en chevrékräm. Nu ost, vin och film.
Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Jag får väl gå tillbaka…

Alla vet att det innebär en merkostnad att besöka Ica under hunger. All form av rationellt tänkande ersätts av random inköp. Jag ser mina händer lasta in köttfärs, chevréost, bladspenat, tortellini… utan att ha någon som helst plan på hur dessa kan kombineras. Väl vid flingorna, vilket jag aldrig äter, tar mina händer helt sonika två sorter från hyllan och lägger i korgen.

Och vad händer…

Tvättiden satte ett bestämt stopp för att ta på den nya klänningen och sörpla rödvin på Siesta. I stället blev det jag som får stå för bjudningen och då är frågan, fil med flingor eller tortellini med bladspenat och stekt köttfärs?

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter