För den som gillar mina vardagsreflektioner och personliga malmötips finns nu bloggen som grupp på facebook. Här kan man prata strunt med mig, dela med sig av tankar eller bara tjuvkika på andra som läser bloggen (eller i alla fall en liten %).
Kanske det kommer upp lite bonusmaterial till och med.
Välkommen.
V.I.P – för den som vågar visa sig.
Det var längesedan jag dansade bland godisklubbor och ballonger. Fredagen gör det möjligt med stans happyeverafterklubb på jeriko.
Det jag saknar mest på klubbsidor just nu och flyers är en enkel och tydlig beskrivning om vad som spelas. Som Johanna sa ”men hur svårt kan det bli, bara skriv om det är house eller hiphop”. I stället förväntas man veta exakt vad acten kör för tempo eller vad Crunkafunkachunka är för något. Jag hänger inte med i den takt som klubbarrangörer hittar på nya namn på nya eller kanske stofila takter.
Det här mina vänner är Electrohouse som man blir glad av. Konstigare beskrivning än så behövs inte. Och det tisslas om att detta kan vara årets bästa bokning…. vi får väl se, det är bara mars än så länge.
Simon: träffa p innan idag på mässan. Skulle hälsa ”Usäkta mitt ord och språk val” om jag prata med dig
Karin: eee hahaha. du menar ”ska vi knulla?”
Simon: han var väl i högform….
Karin: inte ”ursäkta jag menade inte vad jag sa”, utan ”ursäkta mitt språkval”. haha
Simon: jag vet… fantastiskt
Ligger i sängen och jobbar när katten kommer och vill trampa på min mage vilket är hans favoritsyssla. Jag släpper tangentbordet för att ge plats åt en katt som går helt i trans och plötsligt börjar jucka. JUCKA. Öh. Slänger bort honom och då fortsätter han mot täcket? Herregud killen är ju kastrerad.
Letade genom alla gamla skivor i jakt på en mix av Matt Brown när jag ramlade över den gaaaaaamla skivan The promised land av Chakra & Edi Mis. Jag förundras över BPMen. Herregud inte kontigt att alla tryckte i sig ecstasy och klädde ut sig i neonkläder, bindis och konstiga pälskreationer för att dansa med huvudet tryckt mot en högtalare på Amager i Köpenhamn. Det hysteriska tempot kan inte bidra till något som helst normalt beteende.
Kommer aldrig glömma när jag beskrev musiken för min mamma med paralleler till klassisk musik vilket fick henne att lyssna på den i bilen i smyg. Jag kom på henne en gång när jag startade bilen och höll på att flyga ur sätet i chock då skivan gick igång på högsta volym.
Nej. Nu måstes jag skriva en krönika.
Jag börjar ana att mitt inneboende förakt mot den nya generationens intåg i ängslig nördoutfit är en subtil åldersnojja. Ren avundsjuka över att inte få leva livet mellan tjugo och trettio en gång till helt enkelt – blandat med en viss nostalgi. Men när jag förstod att killen jag träffade hade haft ihop det med en tjej som är dotter till en pappa som min vännina sugit av i ett dj-bås. Ja, då blev det lite väl magstarkt för att jag ska tycka att det är okej.
Appropå ålder höll jag på att gå i taket idag när kassörskan på Ica vägrade låta mig köpa cigaretter utan identiteshandlingar. Hon kunde minsann inte se att jag var över 18 vilket fick mig att vansinnig vända upp och ner på hela lägenheten efter något som helst bevis på min existens. I ren desperation överavägde jag att hänga utanför butiken tillsammans med lodisarna och be någon köpa ut.
Så. Jag håller just nu på att tvångssluta.
Jag har alltid tyckt att barn är lite läskiga. Kanske till och med onda.
Nog för att jag har sagt att jag ska vara mer öppen men ibland räcker inte ens ett par väl synliga muskler som bildar två streck från magen ner mot… För när brasilianaren som fått en hel hög med tjejer att tjippa efter andan bakom scen då han dansade i bar överkropp, tillsammans med flickor i paljettstring, vandrar in på oh baby i en så tajt tröja att armarna stod rakt ut , silverkedja, diamanter i öronen och det svarta håret slickat bakåt i en knut, då får det vara slut på öppenheten.
Att han satt på Ice tidigare under kvällen borde vara varning nog, men jag lyssnade inte på mina väninnor utan tänkte mer på karnevalen i rio än maffian i sicilien. Vad har du gjort med håret? utbrast jag osmidigt spontant. Och närmast kvävd av en tung parfymdoft försvann jag in i ett folkhav. Trots att latinolovers försvann ganska snabbt satt parfymen kvar i min näsa och jag var tvungen att shotta tequila för att klara av resterande del av kvällen.Jag försöker återgå till tankarna vid en kille i slappa mysbyxor och smidig kropp formade av sambasteg som på knagglig engelska charmar en kall vinterkväll. Men det går bara inte.
