Jag är kär i traditioner och varje höst önskar jag att någon bjuder in på kräftor i bullerbystil. Då ska det vara långbord i en trädgård och gärna en insjö med kräftor som fiskas på morgonen och kokas i stora byttor. Kanske över öppen eld så som mina föräldrar gör i stugan i Småland. Annars får det bli i lägenhet som förra helgen med spontandans. Eller i en lummig mysig trädgård vid ett vackert hus i Landskrona som igår.
Vanja och Troy, barnen, Veronica och Drazen känns som min andra familj. Jag kan med andra ord vara rejält hängig och butter och känna mig hemma runt bordet ändå. Veronica var vacker i sin nya frisyr. Barnen höll hov på en ljudnivå som spädde på huvudvärken men kom undan med det för att de är söta. Troy hade gjort snaps med vinbär från trädgården som jag bara smuttade på. Hör på den här; jag körde hem.
