Jag har så många idéer för vad jag vill skriva om, ni anar inte. Men jag måste bara göra en sak först. En sväng om Thailand. Kanske Malaysia eller Vietnam och så Hongkong. Vi får se.
Jag tänker i alla fall lämna det här mörkret och den där kylan som tagit över stan.
Det officiella listan.
Sallad från Sallads & Smothies. Det bästa som hänt lunchmalmö på länge.
Min favorit. Potatismos. Har ett beroende.
Räkmacka på Malmö Opera. Brödet är grejen.
Fisksoppa efter pappas klassiska recept.
Innovativt med låttitel i rubben. Anyway. Nu sätter Malmö upp julljusen.
Tack City Gross. Min lördag var den roligaste på länge.
Idag får ni läsa den spännande fortsättningen på DET HÄR. Mamma ser alltså ett helt råndrama inklusive rånjakt efter några pojkar på moped. Samtidigt som polisen får tag på rånarna och slänger upp dem mot polisbilen kommer en kvinna i sjuttioårsåldern fram till mamma där hon står, chockad över vad hon just sett. Vad tanten säger?
“Det är säkert en muslim”.
Priceless.
Malmös motsvarighet till New Yorks hemliga svartklubbar där hängivna frossar i högre former av matlagning kan vara dessa kvällar. Ett gäng killar, några entusiaster, några krögare, åker ut och fiskar ostron i Danmark, tar dem hem till Sverige och bjuder in till frosseri. Det är andra gången jag är med och det är 60 kilo ostron som fiskats. Aldrig kommer den lyxiga varelsen i så stora mängder. Tre stycken kostar tillräckligt på restaurang. Här får vi dem på stora fat, med gott bröd som sommelieren från någon av stadens bästa restauranger tagit med och så en skvätt vinäger. De största ostronen gratineras i ugnen. Allt vid ett långbord, levande ljus och champagne på hemlig adress.
Det stampas inte intill en högtalare, ingen tar droger på toaletten
Utsände rapporterar från händelsernas centrum direkt in till nyhetsportalen karinafmalmoe.
Polisen jagade rånare på moped när en kille plötsligt, med fara för sitt eget liv, och framför allt sina ägodelar, hoppar av sin cykel och slänger denna framför mopeden så att de totalkrashar och Polisen kan fånga förbrytarna. Läs rapporteringen från min mamma, mitt i händelsernas centrum:
“Tjutande polisbil kom jagnade 2 mopeder, kanske efter rån eller väskryck, en smiter in på gång/cykelbana där jag står gapande, ung kille på cykel hoppar av och kastar sin cykel framför moppen som kör rakt in i staketet så att bitarna flyger och plisen kan kasta sig över smitaren.”
Lägg märke till min mammas förmåga att snabbt göra en bedömning av brottets karaktär. “Kanske efter rån eller väskryck”.
Vill du också tipsa karinafmalmoe. Sms:a 0763 96 03 43
Jag har just ätit en hel påse Läkerol. Ja, i brist på annat och inte för att det är så himla gott. Nu läser jag att större intag kan ge en laxerande verkan.
Note to self. Läs på förpackningen innan hetsätande.
Jag fyllde 30 och blev firad på ett helt fantastiskt vis. Så bra att jag inte har kunnat skriva om det. Jag ska ta mig samman och servera det som ett årsbästa tror jag. Men en sak som hände var att jag fick en tavla av min vän Johanna. Hon lät alla vänner skriva ett ord om mig på en lapp, hon gav orden till en av mina favorita illustratörer Lina Ekstrand som sedan målade ett porträtt. I veckan fick jag tavlan när hon var hemma från Berlin. Visst är jag smickrande fin?
Jag har nu räknat ut att jag kommer att ha pms i höjd med Hongkong. Stackars Tomas. Jag är hemsk. Inte annars. Men då. Det är som om ilskan tar över kroppen fullständigt och när jag kommer hem från jobbet kryper det så mycket inombords att jag rasar mot den som kommer i min närhet. En pojkvän eller en katt det vill säga. Sedan tar jag min dator och stänger in mig i sovrummet, kryper ner under täcket och muttrar.
Det här varar i flera dagar och jag undrar om det finns några som helst förmildrande medel för jag kommer aldrig undan. Hade världen varit på häxjakt hade jag varit den första de tog in, för jag är definitivt kontrollerad av demoner.
Det är samma period som eventuella massmail lämnar min dator till alla på företaget. Gärna en debatt kring arbetsrutiner till sds-alla (500 pers) då jag jobbade på Sydsvenskan. Eller ett otroligt långt svar till en kund om hur-det-funkar-med-reklam. Jag har i alla fall insikt och skickar alla dessa kundmail till något jag kallar “slussen”. Den består av mina två produktionsledare som säger “tack, vad bra, vi pratar med kunden” och så stoppar de hela eller förmedlar det på ett sätt som inte bygger på hormoniell obalans.
Så kommer mensen och herregud vad livet blev positivt igen.
I helgen var det storloppis på Europaporten och jag och Veronica bestämde oss för att ha en girls day out och hänga bland dammiga glasfigurer och gamla skor. Tomas sa åt mig att inte handla hem massor av saker. Även Veronica hade ett indirekt förbud hemifrån. Klockan 14.00 ringde jag till Tomas och sa åt honom att han var tvungen att komma med bilen.
Då hade jag lyckats knipa guldgripen framför damerna. Jag köpte en hel Rörstrand-servis. Vi pratar alla delar; såsbyttor, potatisskålar, fyra olika sorters tallrikar, 12 av varje, med vackra blommor och guldkant i jättefint skick. Jag ville egentligen bara köpa assietterna men de ville sälja allt ihop så när jag frågade om priset var det mest av nyfikenhet. Jag väntade mig någon tusenlapp. Hon ville ha 200. TVÅHUNDRAKRONOR. En hel låda står nu i mitt arbetsrum och vet inte var den ska ta vägen.
Idag har jag blivit tillfrågad om jag kan medverka i en talkshow på Flippat. Ni kanske har sett dem, stortavlorna som hänger uppe överallt just nu och berättar om det flippade eventet i nästa vecka för kiddoes. Containrar som ska byggas på Gustav Adolfs torg, modeteckningar som ska göras, fotografer som ska plåta, paneldebatter och ja, jag då, som ska prata stil. Stiiiiiil. Jag vet inte när jag blev den som ska prata stil. Nu dårå.
Här kommer förra veckan i bilder.
Träffade min favorit Pamela på tåget. Med husse tillika min AD, Ludde.
Åt soppa på Asien igen, som alla pratar om. Jag är fortfarande inte överväldigad.
Slängde en väska på golvet på måndagen. Den adopterades direkt av två katter och fick finnas kvar som liggplats hela veckan.
Good Old hade inflyttningsfest med tre olika teman, världens vackraste ekologiska buffét från Flickorna Fläderblom och en helknasig liveshow.
Det blev höst. Men det har inte min hyresvärd fattat.
Jag köpte leverpastejsmacka av frukostnazi på stationen.
Ikväll åt jag alla rätter på den nya krogen Belle Epoque på Möllevångstorget. Ja, alla rätter. Jag är som en liten köttbulle snart och då kanske jag måste stämma min egen arbetsgivare. Jag tänker inte göra en recension i nästa nummer av Nöjesguiden och avlägga betyg. Det är så många barnsjukdomar som ska gås igenom när en krog öppnar att jag inte tycker det är rättvist att slänga sig över dem med papper och penna så fort de börjar röra i grytorna. Vilket de för övrigt gör väldigt bra. De har en duktig köksmästare vid rodret. Men några ord.
Servicen är nybörjarknagglig vilket de är helt ärliga med. Några av killarna som öppnat stället har ingen tidigare erfarenhet av att just bära brickor och vinner gästerna med sitt engagemang. Men de ska nog göra allt för att minska glappet mellan kök och service. Även om det inte är en finkrog måste det vara lika viktigt som en vacker interiör och en perfekt gnocci.
Belle Epoque är redan ett stammisställe med hårt tryck om platserna. Menyn ändras nästan varje dag och du kan välja mellan en kött, fisk eller vegetarisk. Det låter tråkigt i sin enformighet men med ett öga på menyn vattnas det i munnen och desserterna ger stället ytterligare ett hurra. Klockan tio drar dj:n för kvällen igång skivorna och det går att spontandansa mellan borden. Tack för ett ställe där man inte behöver ha mysbyxor och dreads för att passa in eller festblåsan för den delen.
Plötsligt känns alla andra ställen på Möllan som mossiga. Hoppas det håller i sig det här.
Min helg har varit fantastisk hittills. Även om grannsonen har FF och jag är hemma denna lördagskväll har jag gjort så mycket att jag inte hinner berätta om det. För det mesta måste jag skriva om i en tidning nära dig. Jag har provat så många maträtter det senaste dygnet att jag kan leva på makaroner och ketchup resten av veckan. För att neutralisera upplevelserna i munnen.
Läs i nästa Nöjesguiden om Trio.
Läs i nästa Nöjesguiden om Belle Epoque.
Läs inte om min korv med bröd på Europaporten.
Karin är nu över trettio och mår under omständigheterna bra. Jag är copywriter och jobbar på en reklambyrå i Malmö, vilket betyder att jag jagar bra idéer hela dagarna, förutom när jag skriver. Och det måste vara världens bästa jobb näst efter delfinskötare.
