35+70+25 tecken

Det roligaste (förutom Subways annons) jag läst denna veckan var en artikel om AdWords (de tre översta köpta länkarna på Google) som jag läste i samband med att jag skrev tre sådana annonser. Texten avslutades med:

”Varning. Det är så roligt med adwords att du kanske inte kommer kunna sluta när du väl börjat. Så säg till din familj redan nu”.

Skoja i min doja.

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

1 flaska vin kommer sällan ensam

Det här med att gå till systemet för att köpa en flaska vin, för att äta lite kvällsmiddag med några vänner men passar på att köpa tre flaskor för att ha hemma. När man ändå är på Systemet liksom. Det funkar ju aldrig. Igår drack vi upp alla tre flaskor vin efter jobbet och plötsligt var klockan mitt i natten och vi hade ingående diskussioner om brasiliansk vaxning, kärlek, adhd och knark. Förra gången jag inhandlade flera av flaskor rosé för att ha under sommaren drack jag och en kompis allt på en kväll och dansade ragga i mitt vardagsrum. Själva.

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Rök och ersätt

Det är ungefär med samma sak med före detta killar som att sluta röka, vilket jag gjort några gånger. Man tror att cigaretten är lösningen på allt. Man är ledsen – man behöver en cigarett. Man är ledsen – man vill kramas av honom. Man är arg – man behöver en cigarett. Man är arg – man vill prata med honom. Man är glad – man behöver en cigarett. Man är glad – och vill berätta för honom. När suget kommer efter en cigarett är det helt omöjligt att tänka sig att något annat skulle kunna hjälpa, som ett nikotintuggummi. Men så tar man det där tuggummit och blir förundrad över att det fungerar. Och plötsligt förstår man att man behöver inte de där tröstande orden just från honom som man trodde. Man kan få det av någon annan. Men den där kramen, om man är som jag vars integritet sätter stopp för kramar och tröstgråt, den är saknad fram till någon annan får komma så nära inpå och får en sådan plats. Det händer sällan. Men har man en gång kommit innanför och fått platsen då har man den alltid kvar.

Och apropå det ska jag dricka en öl med ett ex och vän på fredag. Jag tar med nikotintuggummi.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Hösten har börjat


 

När jag kom till gravsättningen sa min mamma ”tänk om mormor sett dig nu, hon skulle bli så glad”. Det var just det jag tänkte, att jag gjorde det för henne skull och hon älskade vackra stilfulla kläder. Jag tror att jag provade halva garderoben innan jag klädde mig i min rostfärgade trekvartskavaj och långa femtiotalskjol och klackar och körde ut till Annelöv. Världens sötaste lilla by med världens sötaste lilla kyrka där jag bott med världens finaste omgivningar.

När jag gick ur bilen för att hälsa på Ludde och Åsa i det nya huset sprang hon mot mig och gnydde av glädje. Det var längesedan jag träffade Pamela som brukade ligga i min famn på kontoret i Helsingborg och pendla med oss 08.07 varje morgon.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Tequila apelsin och kanel. Allt är någon annans fel.


Bytte klackarna mot sneakers mitt i natten för att ta mig an dansgolvet på allvar och mitt där någonstans förvandlades min look till wetlook och när jag kom hem fick jag hänga en dyngsur BH på tork och däckade i den skönaste sömnen någonsin med ett stort brett leende på läpparna. Det var mycket rupmpskak och extravagansadansa på Babels treårjubileum, fullkomligt utan hämningar och jag skulle verkligen inte vilja se det på video. Men det kändes väldigt rätt att stå på alla fyra och göra raggamoves i en soffa klockan tre i natt. Verkligen.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Left overs

Jag är expert på att sprida ut mig överallt och mina föräldrar påpekar att jag alltid glömmer kvar något när jag är hos dem. Ett par solglasögon, ett papper, en klocka. Även om jag bara stannar en timme. ”Har du nu allt?” frågar de. Jag svarar ja men får ofta vända bilen efter fem minuter. De är vana. Idag ringde jag från bilen och frågade om jag glömt kvar mina frimärken men det visade sig att jag hade dem i väskan och jag trodde att jag faktiskt lyckats att inte glömma kvar något. Efter en timme kom ett sms från mamma.

”Jag har hittat en jacka på golvet!”

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter