När jag kom till gravsättningen sa min mamma ”tänk om mormor sett dig nu, hon skulle bli så glad”. Det var just det jag tänkte, att jag gjorde det för henne skull och hon älskade vackra stilfulla kläder. Jag tror att jag provade halva garderoben innan jag klädde mig i min rostfärgade trekvartskavaj och långa femtiotalskjol och klackar och körde ut till Annelöv. Världens sötaste lilla by med världens sötaste lilla kyrka där jag bott med världens finaste omgivningar.
När jag gick ur bilen för att hälsa på Ludde och Åsa i det nya huset sprang hon mot mig och gnydde av glädje. Det var längesedan jag träffade Pamela som brukade ligga i min famn på kontoret i Helsingborg och pendla med oss 08.07 varje morgon.
