Allt man ska hinna med efteråt.

– lägga barnet på mage och träna hens ryggmuskler
– knipövningar minst en gång om dagen
– öva upp magmusklerna med appen mammamage
– sångstundbabysimbabygympa
– läsa på om barnpsykologi för att inte göra alla tidigare generationers misstag
– ajaj dags för knipövningar igen
– stärka ryggen med core (det hinner du när du ändå ligger där på golvet och leker med babygymmet)
– plocka ur disken
– sjunga ur sångboken (men det gjorde du väl redan innan hen föddes!)
– rensa ut barnets urvuxna plagg (varje vecka)
– köpa blöjor igen
– boka in dop
– kolla upp dagis, ringa alla och fråga ut dom, kör runt och hälsa på 20 st i närområdet – helst Montessori . Helst ska du anmäla ditt barn till dagis DAGEN HEN FÖDDES
– Hen känns inte lika kärleksfullt som han eller hon, eller hur? Konstaterar att obestämt kön skapar distansering och inte medkänsla även om ordet är behändigt.
– tvätta
– tvätta
– lek i babygymmet
– tvätta
– plocka undan blöjan du slängde på golvet i sovrummet inatt
– lek i babygymmet
– äta lunch. Typ det som går att värma upp.
– pricka in Lindex rea på barnavdelningen
– rensa rabatten
– lek i babygymmet
– träna benen. Inte dina.
– betala räkningar
– pusta fönstrena
– gå till frisören
– hitta nytt värmesystem i huset för vinter
– lek i babygymmet
– Gå på föräldrakurs
-var engagerad och gå och fika med föräldrargruppen
– gå ut med soporna

Glöm nu inte dina knipövningar.
Du har ju så mycket tid. Och passa på att sova när barnet sover.

Snark.

Det är bara amatörer (jag) som har kort läderkjol på sig på en föräldraträff. Man sitter i en ring på golvet!

Alla andra hade dessutom mjuka fina filtar. Jag hade en tunn duk av misstag då bebisen greppat tag om den då vi lämnade bilen.

Annars imponerade vi på de andra med att stå och hoppa på golvet och vara allmänt livliga. Har legat i hårdträning inför denna träff. Det gäller ju att vara bäst.

Antal nationaliteter representerade: 3
Plats: Bunkeflo
Längst förlossning: Jag 34 h från igångsättning

Notera avståndet mellan bajsblöjan och min kaffe. Livet i ett amningsrum på Emporia!

Men glädjen att någon kommit på den geniala idén med amningsrum. Sköna fåtöljer ich tystnaden som många bebisar behöver för matro. Ett mycket produktivt rum kan jag säga. Suttsuttsutt.

I Sydsvenskans valbarometer fick man bland annat frågan ”borde man resa en staty över Zlatan i Malmö?”. Det fanns möjlighet att klicka ”instämmer helt, instämmer delvis, instämmer inte alls” och så vidare. Därefter fick man svar på vilka partier som anser vad i frågan.

SD ”instämmer helt”.

Nu hänger jag inte riktigt med. Enligt deras partiprogram bör Zlatan även utvisas.

Saker man inte kunde räkna ut innan man fick barn. Dessa lår. Ett resultat av ständigt runtbärande på babysafe.

Jag förstod aldrig förut hur de små utvecklingsstegen för en bebis kan bli så enormt stora för föräldern. Jag har hört mammor och pappor ivrigt berätta att nu vänder han dig själv, greppar saker eller gör bubbelljud och tyckt föräldrarna var både överdrivna och tråkiga.

Nu förstår jag.

Varje dag umgås jag med denna lilla nya person som timme efter timme förändras och upptäcker världen. Hur häftigt är det inte att få följa en människas upptäcktsfärd och hur han lär sig steg för steg det som är självklart för oss. Hur han vaknar på morgonen och gör något nytt.

Jag är så tacksam för att få vara med.

Koncentrationen när han upptäcker och försöker nå sina fötter, strålande glädjen när han förstår att han kan använda sina ben att hoppa med, hur mysig en tygbit kan kännas mot huden. Att någon kan stråla så. Jag följer allt med största intresse och närvaro. Vill inte missa något för världen. Jag bubblar om allt han gör utan att förstå att för en utomstående är det inget. För mig är det allt. Varje vecka nya milstolpar. Frustrationen och sedan glädjen när han kan.

Första leendet
Första skrattet
Första gången han lyckas medvetet greppa tag om något
Första gången han rullar över på mage
Första gången han tittar en i ögonen och för en koncentrerad konversation med egna ljud
Första gången han upptäcker träden
Första gången han ser katten (tog 3 mån)
Första gången han sitter i knät med hjälp

Idag kramade han mig för första gången. Tog sina armar om mig och gosade in sig och pussade mig med öppen mun. Min haka, min mun, mina kinder. Han gosade med mig! Han börjar bli en liten egen person. Jag var helt paff. Och fylldes sedan med värme. Att känna den kärleken. Och veta att det kommer inte vara för evigt.

Han kommer alltid upptäcka världen. Någon gång bort från mig.

Men jag kommer alltid vara hans hängivna åskådare.

”Tänk när han får sin första bajskorv. Det måste vara en jättestor upplevelse”. /pappan

Ja. Alla har vi våra funderingar kring det här med att upptäcka världen.

Nu får det vara nog. Nu åker klackarna på.

Jag fick dåligt samvete för att jag sminkade mig. Hur kunde jag bry mig när jag hade något så viktigt som ett barn att ta hand om! Och jag kände mig så fjompig när jag kom stapplandes på klackar med babysafen (=bilbarnstol för bebisar) i armen till BVC (=barnavårdcentralen). Vilken dålig självupptagen mamma! Jag borde ha regnstövlar och slitstarka jeans.

Men nu har jag gått i klackterapi. Hormonerna har lugnat sig. Och jag är så trygg i min mammaroll att både läppstift och klackar åker på. Jag kan fortfarande vara världens bästa mamma. Lite högre bara.

Tre månader gjorde lillkillen sitt första jobb och börjar således bidra till familjeförsörjningen! Swedens next top model ser ni här. Vi hängde en
hel dag i Mandelmans Trädgård, blev stylade med fina kläder från Ebbe Kids och resultatet syns i Emmaljungas barnvagnskatalog 2015. Lillkillen ville dock inte ligga i vagnarna utan bara bli buren av hans snygga modeller till låtsasföräldrar.

Naturligtvis kör jag själv en Emmaljunga. Äkta svenskt virke från småländska skogen.