Alla är lika värda är sällan ett bra argument.

Det går att diskutera med sakliga argument och så går det att vara osaklig och bygga sina meningar på värderingar. Vänstern är till exempel bra på det sistnämnda och har alltid använt det retoriskt. I både politiska diskussioner men också privata kan det gå ganska snabbt tills någon börjar värdera och de osakliga argumenten dyker upp. ”Alla är lika värda” till exempel. Ja, Ingen (eller i alla fall få) argumenterar emot de orden. Men sällan är det ett egentligt argument.

Det är ett effektivt sätt att döda en diskussion. Jag säger inte vinna utan döda. För det går inte att komma någon vart med en person som använder det som argument i varken politiska eller privata samtal. Det är som att ta upp ett gult kort. Ett stopp. En återvändsgränd. En uppgiven suck.

Självklart alla är lika värda kan motparten säga men är det ett argument i diskussionen. Handlar det över huvud taget om värde eller kanske det handlar om behov och andra omständigheter?

Två personer ska få mat. Ska vi prata om lika värde och lägga upp lika mycket. Eller ska den som är störst och behöver mest mat få mest.
En lägenhet har två sovrum, ett mindre ett större. Ska vi prata om vilket barn som har störst behov av störst rum med hänsyn till ålder eller hur mycket barnet utnyttjar rummet eller ska vi prata lika värde.
Ska en tioåring få en vinterjacka till samma kostnad som tvååringen för att de är ”lika värda” eller ska man ta hänsyn till vad det kostar. Blir inte mycket till jacka för en tioåring om den bara får kosta lika mycket som en tvåårings jacka.
Ska två personer ha lika lön för att ”alla är lika värda”eller ska den som jobbar mest eller har ett mer avancerat yrke ha högre lön.
Ska en dödssjuk och en som stukat foten ha lika lång väntetid till specialistläkaren för att de är ”lika värda” eller ska vi se till behov och omständigheter.
Ska vi skövla alla hus vid marken, låta staten bygga nya, exakt lika stora på exakt samma typ av mark (ej havsutsikt för en del för då är det inte lika för alla) så att alla har samma standard pga att alla är lika värda eller ska vi se till behov och omständigheter.

När man pratar om ”lika värde” väljer man ut vilka parametrar som ska ingå. Är det att ha exakt lika och hur mäter man det?

Det är svårt att prata om människors lika värde och att använda det som argument för vem som ska ha vad, både politiskt och privat, utan att vidga perspektivet till att innefatta behov och andra omständigheter. Och pratar man lika värde bör man även prata lika skyldigheter och lika ansvar.

Dela gärna om du vill...
Share on FacebookTweet about this on Twitter

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *