Ännu en natt med katt. Fi fan.

Får man döda sin katt om han ställer sig och vrålar rakt ut i rummet varje natt. Klättrar på allt i sovrummet och medvetet välter ner saker för att väcka en. Daskar till ett vattenglas med tassen , tittar på mig för reaktion. Ingen. Gör det igen. Ingen reaktion. Igen. Jag blir vansinnig. Han blir nöjd. Sen när man är vaken går kattfn och lägger sig!

Och om man har sex timmar på sig att sova tycker ändå katten att det är för mycket.

Och ni ned småbarn klagar över att ni inte får sova om nätterna. Så har jag haft det oavbrutet i sju år. Jag kommer dö i förtid.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Nu är 13 års diskande över

Hej dagboken. Idag har jag diskat i diskmaskin för första gången sedan jag flyttade hemifrån. För 13 år sedan alltså. (ok, jag kan ha tryckt på en knapp på ett kontor någon gång men det räknas inte). Dessutom köpte jag inte det dyraste medlet utan det billigaste vilket är tvärtom min vanliga filosofi ”det dyraste måste vara bäst. Jag tar inga risker”.

Det blev rent.

Men jag har inte lyckats stänga av den än.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Flyttresultatet

Förutom förflyttning av ett stycke Karin med bohag resulterade flytten i en designlampa knäcktes på mitten, ett tavelglas har gått sönder, en klotlampa krossades, fyra fina äggkoppar samt alla mina skärp saknas och vindsförråd är stulet. Japp det stämde. Jag har tydligen slängt ut alla grejer från någon annans förråd och high jackat det. Hoppas inte ägarna går upp förrän jag återställt ordningen.

Men det gick snabbt.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Golvad

20120129-173634.jpg

Så här blev golvet till slut. Smala vackra brädor i halvblankt vitt. I natt slocknade jag och sov som en golvad prinsessa i det fina nya sovrummet.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Veckans hjälte

Veckans hjälte är min pappa. Han står varje dag och målar och sliter i min nya lägenhet. Medan jag jobbar och inte riktigt förstår hur jag hade tänkt att jag skulle hinna allt.  Men nu kommer jag att flytta in i ett fint nymålat hem, med nytt vackert golv precis så som jag vill ha det. Han packar några mackor, ger sig av på morgonen och planerar sedan nästa dags jobb. Min pappa älskar logisik och vaknar på nätterna och planerar nästa dags jobb som han sedan ringer och diskuterar med mig, som inte förstår mycket av olika sorters spackel och isoleringsalternativ. Jag älskar honom högt.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Rundvandring i köket

 

Nu flyttar jag snart och fortsätter rundvandringen i min gamla lägenhet. Här är delar av köket. Ett jättestort kök där matdelen är byggt i ett gammalt trapphus och har fått en rund vägg med dörr ut till balkongen. Här har jag ett bord, Piet Hein / Bruno Mathsson och sjuanstolar. Inte unikt. Men med en illgul gammal dyktub som jag hittade på en loppis, en fågelholk och en griffeltavla, där jag skrivit upp alla platser jag vill åka till som jag styrker efter hand, så har jag gjort rummet till mer mitt än en homestylingbostad. Den gula lampan är en industrilampa och köpt från In my house. Har fått en industrituppjuck som möter gammalt och önskar bara jag hade ett hus.

Jag har hur mycket yta och skåp som helst i mitt stora kök och utsikt över takåsarna när jag står och diskar och om kvällarna är ljuset som slår in i rummet helt magiskt. Det kommer jag att sakna – även om det är ett fult 90-tals kök i övrig.
Lägenhetsrundvandring – del 1

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Ta mig med!

20111006-145836.jpg

Ps. Jag har full förståelse för den där tjejen som får panik över sin packning och som pojkvännen filmat. Inga konstigheter alls. Själv lägger jag mig och hoppas att allt ska vara över när jag vaknar igen.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Å nej. Har vi dödat mopsen?!

 

 

 

För er som inte hängt med i bloggen/följetången.

1. Vi ger anka till alla mopsar i huset och ställer ut i trappuppgången. Jättesnällt.

2. Grannarna blir rörda och lämnar en lapp i brevinkastet.

3. Och nu DET HÄR! – sms:et fick jag en kväll i helgen av min roomie som var hemma. Hon sa till grannen innan ha gick ”hoppas mopsen blir bättre”. Då svarar han ”nej, han är sämre nu”. Sedan dess har vi gömt oss från grannen. Det innebär bland annat att vi duckade i hissen när han kom gående. Känner mig som 15.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Mopsen har tackat mig

 

På min hallmatta i morse. En fin lapp med tack från mopsarna (Gamla Väster är Malmös mest mopstätaste område. I min trapp har vi tre). Och så en komplimang som fick mig att känna mig fantastisk. Ända tills jag kom på att de kanske förväxlat mig med min något yngre roomie…

 

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter