När klubbarna blir fler bråkar de om publiken. Utskicken från arrangörerna blir allt mer intressanta om möjligt än mer svårförståeliga och viskar om lätt ångest. Jag förundras av denna ordkonst och undrar ibland; hur många olika musikgenrer finns det egentligen som jag inte känner till? Eller, sitter klubbarrangörerna bakom sina datorer för att komma på den mest finurliga beskrivning som de kan tänka sig? Och allra viktigast. Förstår läsaren ett skit? Hur låter exempelvis; Sweet East milkshakefunk eller boardwalksoul?
Veckans guldkorn:
”Hans band, YACHT, är en fusion av själv-koreograferade danssteg och hymn betonade electro-power jams framförda baklänges täckta i Cherry coke”
Inkonst om onsdagens klubb Freakz Underground
