Första gången jag blev full var i Köpenhamn. Jag vet att året var 1994 för vi köpte pissljumna årgångsöl 9,4% i en butik utan att ha erfarenhet nog att tänka ”kall öl” och inte bara ”öl”. Det var fruktansvärt äckligt men vi drack och sjöng på gatan och sov i en park. När jag vaknade dagen efter i huset i Annelöv mådde jag så brutalt dåligt, men jag förstod ju inte vad det var. För det var även första gången jag var bakfull. Jag följde kroppen instinktiva signaler, gick ut i köket och hinkade en liter iskall mjölk. Sen la jag mig på soffan i gästrummet och försökte tänka på annat än demonen som tagit över min kropp. På väggen hängde två rader med små tavlor med hästmotiv som jag försökte fokusera på, spände ögonen i varje tavla och försökte styra tankarna från tanken på mat ,som fick mig att vilja spy, till hästens färg och ryttarens kläder. Instinktiv kognitiv övning redan då. Till slut gick det inte längre. Utan att fatta någonting gick jag ut i trädgården ock kräkte upp all mjölk i en buske för jag vågade inte kräka på toaletten som låg bredvid mina föräldrars sovrum. Att man fortfarande dricker helt för mycket ibland, trots 17 års erfarenhet, är en gåta.
Dag 25 – en första
5 februari, 2011
