Det är ditt jävla ansvar.

Jag blir så irriterad på folk som går runt i tron att vi är jämställda, eller att de inte kan göra något åt det om det är så. Speciellt folk som har en sådan position att det hänger på dem.

Redan för tio år sedan minns jag en kommentar ”det där att män har högre lön är bara snack”. Grattis till dig om du har hamnat på en arbetsplats som inte lägger kunskapsnivån och löneförhandlingen i könet. De flesta ställen jag har jobbat på har varit bra på den punkten. Men lönen är bara en liten petitessdel när det kommer till jämställdhet. Varför det har kommit att handla så mycket och mätas så ofta i enbart lön är synd för då är det så lätt att komma undan.

Jag tittar på min egen bransch, Malmös reklambransch. Alla byråer jag har kontakt med frågar jag, jobbar inga tjejer här? För oftast möts jag av män och killar. Jo visst svarar de lyckligt och ansvarsfullt. Redan då vet jag att de tjejer som jobbar där alltid har samma yrkesroll, produktionsledare. Hur kan det komma sig? Inte för att det inte räknas, men varför är det en sådan avsaknad av kvinnliga kreatörer. De finns, men inte bland alla dessa manliga copywriters, AD:s och Creative directors som säger ”jag vet inte varför det blivit så”. Förmodligen för att kompisar anställer kompisar, vilket blir att män anställer män, och så blir det en homogen grupp som förmodligen inte alls är särskilt bra för en byrå som bör vara dynamisk. Det finns så klart goda exempel, The Fan Club har en blandning, min byrå är övervägande tjejer och skulle tvärtom behöva killar bland kreatörerna och så vet jag att den unga Good Old har som ambition att anställa fler tjejer och har skrivit en jämställhetspolicy som inte bara ligger i en byrålåda och det finns säkert fler. Mer sånt tack.

Men om det nu är så kvarstår problem. För när du väl är kvinna och anställd gäller det att din röst är lika mycket värd en röst från en person med kuk och kavaj. Det är den förmodligen inte alltid och det är förmodligen det värsta jämställhetsbrottet. För det är så osynligt och svårt att komma åt.

Det stör mig att man fortfarande år 2010 ska känna så.

Fatta att när jag hade varit med i paneldebatten på mediaminglet, fått ett och annat väl valt ord sagt och även slutpläderingen kramade en av de manliga deltagarna mig, gav mig en lätt puss i pannan, och sa tack karintösen. TVÅTUSENJÄVLATIO.

Dela gärna om du vill...
Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

10 thoughts on “Det är ditt jävla ansvar.

  1. Det som är intressant i det hela, är att dessa män, det är de män som många kvinnor faller för. De tycker om män som sätter sig själv högre än kvinnor. De ser ner på det motsatta könet. Ofta har de träffat sin partner när de själva varit svaga och har under åren med henne fått styrka av henne.

    När sen han är stor och känd, då försvinner kvinnan hem med barnen. Det är en tydlig uppdelning. Han skaffar sig en älskarinna och när frun är äldre och börjar bli sliten, då växlar han till någon yngre och snyggare.

    Jag säger inte alla är så. Men gud vad det kryllar av dem. Jag får verkligen panik.

  2. Kockrent.
    Jag kan inte annat än hålla med.
    Intressant du tar upp paneldiskussionen, just den kvällen tänkte jag lite extra på jämställdhet i vår bransch. Av bland annat två anledningar; hur briljanta de unga tjejerna i panelen var och att en gubbe la båda händerna på mina höfter när han försökte ta sig förbi mig i trängseln.

  3. Karin, jag håller med dig på varenda punkt. Och vad det gäller gubbarna i mediapanelen så var det näst intill skrattretande. Fast skrattet fastnade i halsen. Jag har ingen aning om vem de var, vem de är, vad de svamlade om och vad de gjorde där. Du däremot var briljant och insiktsfull. Nu skulle jag vilja skriva kram men det känns som att just ordet kram får detta att bli ett inlägg ala ”vi tjejer stöttar varandra”. Och det är inte det det handlar om.

  4. jag instämmer, det borde vara fler kreatörer som är kvinnor, och fler produktionsledare som är män. Ibland tror jag klappa-lilla-gumman-på-huvudet-beteendet är omedvetet, men alltför ofta helt medvetet. Och tyvärr tror jag ofta det beror på att de faktiskt tror på att de har mer att komma med, bara för att de är män, läs gubbar (om inte i ålder så i huvudet).

    Och vad gäller Mediaminglet undvek jag faktiskt det själv för att jag kände igen namnet på en man som skulle vara med i panelen, och då kunde jag inte förmå mig att gå. Ville inte höra mer ointressant svammel komma ur den munnen. Så var det faktiskt.

    Bra att du ryter ifrån!
    vänligaste hälsningar
    Kreatörskan

  5. Men så långt behöver inte ditt ansvar sträcka sig Rasmus. Att du ska ta ansvar för andras beteenden offstage. Det var inte kritik mot mediamingel eller feedback på arrangemanget alls.

  6. Nej nej, så tar jag det inte heller, ingen fara!
    Men det är ändå skämmigt att få höra detta om ett arrangemang som jag står bakom. Måste iaf. säga att det ser rätt ljust ut med deltagarna inför nästa panel :-) Då kanske vi inte bara ska ägna oss åt frågan om ålder i mediabranschen, utan få in ett genusperspektiv också?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *