Det är synd att en strategi för att skaffa nya kunder för Malmös Reklambransch är att trashtalka andra byråer, kreatörer och deras jobb. Om de vunnit priser, är allmänt erkända eller om kampanjen de nyss gjort är självklart bra eller arbetet man gjort fått positiv respons spelar mindre roll. Det är en väg att göra kunden osäker och få över henne eller honom.
– Kom till vår famn. Vi räddar dig. Ni borde ha en byrå som oss istället. Det är tryggare, säkrare och så bjuder vi på lunchsallad!
Sydsvenskans marknadschef påtalade detta i en paneldebatt för något år sedan på Media Evolution City. Att reklambyråer kontaktar henne, grattar till en kampanj men samtidigt pratar ner hennes byrå och kreatörer. Vad man då egentligen gör är att säga ”Du är en dålig reklamköpare”. För det är ju ändå hon som gjort valet.
Lågt tycker jag.
Det är bättre att fokusera på vad man har att erbjuda och vill göra för kunden istället för att ta säga att det någon annan gjort är dåligt och borde göras på annat sätt. Visst, det kan ju faktiskt i all ärlighet vara så. Men allt för ofta används detta på ett fult sätt. Inte minst om kunden är ovan reklamköpare, okunnig och en smula vilsen. Då är det lätt att stå med öppna famnar och rädda dem från de andra skojarna.
Jag minns att jag reagerade starkt på jargongen när jag började i branschen. Då hade jag bara nosat på ytan.
För sedan kom jag till Malmös byråbransch. Oj oj oj, vad det spyddes galla över sina kollegor på andra kontor. Till och med när det stod skrivet att kollegorna gjort något strålande var kommentarerna inte blygsamma.
Kan man trashtalka sig till en bättre nivå?
Nä men skärpning alltså. Man har all rätt att tycka att något är dåligt. Är syftet till utspelet att vinna kunder så ska man kanske fundera varför man behöver köra fult spel för att övertyga om sin egen förträfflighet.
Usch. Hemskt att höra, men ändå skönt. Just intrycket att reklambyråbranchen är så full av armbågar, jättecoola människor och skitsnack var anledningen till att jag lade ner min dröm om att bli copy på en byrå för ganska många år sen nu. Jag tror jag hade kunnat bli duktig under rätt förutsättningar, men jag tvivlar på att mitt psyke hade pallat.
På sätt och vis är det därför skönt att höra från en insider att det faktiskt är såhär i branschen, det gör att jag iallafall inte ångrar mitt beslut. Men det är ju jäkligt trist för alla inblandade att det ska behöva vara så, och tänk hur många duktiga fegisar (som jag) som man går miste om! ;)
Vill bara säga till Caroline att det inte alls behöver vara vassa armbågar och jättecoola människor. Så tänker jag om Stockholm, men inte Malmö… Min nuvarande arbetsplast är till exempel underbart relaxt och bara sköna människor. :)
Vad tråkigt att du inte valde ditt drömyrke. Det finns så klart också många trevliga goa människor i den här branschen samt byråer – och inte minst är det världens roligaste yrke. Tycker jag såklart. Men tråkigt när man drabbas av det motsatta.
Lina – håller med.