Mina föräldrar är grymma på mat, det har de alltid varit. Helgerna handlar om timmar vid spisen med flaskor av rödvin som töms i takt med att middagen tar form. Njutfulla timmar där matlagning inte bara handlar om ätandet utan vägen dit. I min uppväxt har råvarorna stått i centrum och vi åt nyskjutet vilt från marken utanför fönstret, handplockade jordärtskockor från trädgården och frukt från en gigantisk fruktträdgård. På vägen hem från skolan fyllde jag fickorna med jordig potatis från våra marker och langade upp på diskbänken för mamma att putsa.
Därför blev jag något förvånad när jag för några helger sedan serverades oljiga, klibbiga trekanter av pressad potatis som kommer på påse från frysdisken. Med en plastig och förtvivlad smak i munnen fick jag svaret:
”Vi har spelat golf och har inte haft tid”
Idag ska jag åka till Borstahusen och är, som alltid, lika spänd på vad som väntar i grytorna. Jag hoppas innerligt att de inte har spelat golf.
