De senaste två dagarna har det känts som om jag jobbar på en fabrik. Att sitta och göra annonser på löpande band och enbart fungera som händer och inte som en tänkande individ åt beställare och kunder kan göra vem som helst till en Facebooksurfande idiot. När ska beställare förstå att de ska ägna sig åt att sälja tröjor och smör i sina butiker och lämna allt som har med kommunikation och form till dem som faktisk kan. Åh, nej när det gäller reklam kan vem som helst tycka och tänka och jag är nickdockan som sätter fruktansvärda rubriker, lägger in meningslösa bilder och gör så fula annonser att jag skulle vägra säga att det var jag som gjort dem om de så satte mig i tortyr.
Denna produktion ligger långt under min kunskapsnivå och så länge det pågår kommer jag fortsätta att söka minst fem nya jobb i veckan. Jo, visst innehåller alla jobb visst slitgöra och att låta prestigen gå ut över arbetet är bara dumt. Men när andra säger åt mig vad jag ska göra när jag kan göra det långt mycket bättre svider i hela kroppen.
Alla – från säljare, till kunder, till kollegor tycker om färger, om typsnitt, om ord. Att de inte förstår att de som sitter och jobbar med reklam och kommunikation har gedigen erfarenhet eller långa utbildningar bakom sig. Inte går jag och säger till kocken på restaurangen hur han ska tillaga såsen, än mindre piloten hur hans ska flyta sitt plan. Det ligger mer bakom att kommunicera via en annons än händerna som sätter ihop skiten i Indesign
Som tur är inte varje dag eller vecka som denna. Det finns trots allt beställare som vet vilken kunskap jag och mina kollegor har och använder den rätt.
Längesen jag kollade din blogg – imponerande produktion av inlägg måste jag säga…!
Det finns så klart massor chefen säkert borde gjort, och saker hon inte borde gjort.
Allt är ju enkelt om man bara behöver ta hänsyn till sig själv, eller hur… ; )
Ditt fabriksinlägg speglar en riktigt seg surdeg att tugga sig igenom för bozz.
Förhoppningsvis med din uppmuntran.
F ö Langos 2007 – första och sista även gången i mitt liv – om man nu får bestämma nåt här i världen..tada!
Det här inlägget handlar inte om vad någon chef gjort eller inte gjort. Det handlar om beställare som borde lyssna på den gedigna kunskap som finns i stället för att bara använda ”fabrikens” händer. Det är inte fel med människor med ambitioner och som vill utvecklas när de har mer att ge. Och mer kunskap att dela med sig.
Och visst kommer vi alltid ha löpande band produktion. Men det betyder inte att jag njuter av att göra den.