Var på premiären av Lars von Triers senaste rulle ”Direktören för det hele”. Klockrena Helena Lindbladh sa ”the office möter idioterna” och det var tamigfan mitt i prick.
– Filmen var som en stilla örfil på kontorister och vår tids ”arbetare”, it-folk och datoringenjörer av spridd sort och slag. Tätt följt av ett elakt hånflin.
Det är danskt, det är fummligt, det är identifierbart och det är helt uppåt väggarna,
mot alla oskrivna regler för filmskapande.
Nu väntar vi på sista delen i trilogin efter oslagbara Dogville och Manderlay. Von Trier håller ialf min filmpung i ett skamgrepp som saknar motstycke.
Eftermiddagskaffet för fredagen drack jag naturligtvis på världens bästa NESTÀ.
Innan filmen blev det ännu en snabbfika på Folk Å Rock´s cd-Café. Där har de fortfarande världens smarrigaste polskgrismarränger´som är en direkt tandfara (vem fan har råd att gå till tandläkare och bli scamad på åtskilliga tusenlappar på externa ingrepp – även om han är ganska snygg och ber mig gapa stort med ett charmigt leende) med sin seghet och stenhårda mittel.
Imorgon är jag bjuden på piquenique, om det inte blir sol så ska den äga rum på någons vardagsrumsgolv.
Det kan bli mycket intressant, speciellt då det redan under tidpunkten då inviten ställdes stod tydligt (efter en del meterologiskt spaningsarbete) att det inte är fråga om något solsken i morgondagens väderlek…
Imorgon är jag bjuden på piquenique, om det inte blir sol så ska den äga rum på någons vardagsrumsgolv.Det kan bli mycket intressant, speciellt då det redan under tidpunkten då inviten ställdes stod tydligt (efter en del meterologiskt spaningsarbete) att det inte är fråga om något solsken i morgondagens väderlek…


