Jag är inte någon slavisk simpsonnare, jag spenderar definitivt inte två timmar om dagen åt de gula karaktärerna och jag kan inte ens rabbla upp namnen på de fem i familjen. Men jag såg filmen. Jag skrattade, jag grät! (ok, jag kanske är lite väl känslig, det är ändå gula figurer det handlar om) och jag kunde utläsa några väl valda budkap som den tecknade filmen ville förmedla. Den är absolut värd 1,5 timme och jag hade till och med velat ha mer. Nu får jag väl sätta på tv:n som alla andra.
