Föreställningen som körs i dockan nu, i dagarna fyra, är rå, vacker och ny. Ljussatta lyftkranar, simhoppare, skånes dansteater, folk som cyklar och dirigenten iförd en klänning som ser ut att vara gjort av svarta sopsäckar utplacerad mitt i vattnet i hamnen. Och det bästa av allt är att både min mamma och min pojkvän är med, med sina röster. Sångröster.
Det är gratis. Det är bara nu. Det är varje kväll. Och det finns ingen ursäkt när Malmö puttar in 9 miljoner i en gratis föreställning för staden, att inte gå dit.
