Är det bara jag och mitt flöde eller skriker människor ut pessimism på facebook och twitter. Det pratas om självförhärligande men jag läser mest samhällsgnäll. Och blir så trött och deppig varje gång jag öppnar datorn. Det är jättebra att människor bryr sig, jag gör det också och oj vad jag har delat länkar om jämställdhet och andra frågor som ligger just mig varm om hjärtat. Men ibland vill jag bara ha en ledig dag från det svarta samhället, vara glad och se livet från den ljusa sidan. Man lever en enda gång och det finns ingen anledning att inte leva det på bästa möjliga sätt. Vill ha lite happy energi här i höstmörkret.
Fan vad bra att vi har föräldrapenning och kan vara lediga i ett helt år. Eller ännu mer. Kolla på andra länder.
Shit vad bra att vi diskuterar jämställdhet på allvar, vi är en bit på väg.
Åh vad fantastiskt att någon har råd att köpa ett hus på Fridhem för 15 miljoner. Det vill jag med!
Tänk att det är fullt möjligt att ta sig till andra sidan jorden med ett flygplan och mötas av vita stränder.
Det är ju helt underbart att det går att få tag på läkemedel.
Helt ljuvligt att jag ser att någon på min twitter just har ätit på världens bästa restaurang. Jag unnar dem!
Vi botar cancer. Inte alltid. Men vi gör det.
Tänk att vi lever i ett land där universiteten är gratis. Helt sjukt!
Och att alla har rätt till bidrag för att gå på universitet.
Bara för att jag inte själv har råd med en sprillans ny tävlingshäst så är jag så glad för andra som har det.
Gud vad bra med Rut och rot. Fler jobb!
Vad bra att vi har så hög skatt i Sverige så att vi har bättre välfärd än tex USA.
Heja regeringen som hjälper oss allt vad de kan genom den ekonomiska krisen.
Så underbart att jag kan köpa nygräddat bröd på min gata.
Woho är så glad för alla drivna människor som lyckas, som vågar och som visar att det går – ni inspirerar mig.
Gud vad jag är tacksam för allt jag har.
Vad schysst att det finns frikort på sjukvården.
Och att det finns tabletter mot åksjuka.
Besos och abrazos.
Nu drömmer jag vidare om mitt hus vid havet. Någon dag ska jag bo hos dig.
Men JA, verkligen! Har inte heller fattat snacket om att alla är så happyhappy på nätet och tänker alltid att jag i så fall har landets gnälligaste Facebook-vänner. Skönt att jag inte är ensam, jag håller med dig om allt du skriver.