Att få hem min kille i morgon känns som en stor överraskning. Det är för honom jag står upp i tretton timmar i sträck och packar upp. För att bli klar och för att det ska bli fint tills han kommer hem. Det känns pirrigt till och med. Vad ska han tycka, kommer han bli glad, kommer han trivas, kommer han tycka att jag gjort det fint, kommer han gilla sin nya låda? Min katt.
Its all for you
29 januari, 2012
