Kockar talar de vackraste språk

Träffar aldrig någon som pratar så vackert om sitt jobb som kockar. Människor som jobbar med mat. Mat är romantik. Känslor. Minnen. Kockar är skapare. Känsliga. Konstnärer. Jag älskar att lyssna på deras värme och kärlek till vad de jobbar med. Till råvarorna de använder. Hur de beskriver tankarna bakom vad deras händer skapar. En kock kan berätta en historia genom maten. Sin historia. Och den älskar jag att lyssna på. För det finns något helt fantastiskt att vilja ge upplevelser åt andra. Att få andra att må bra. Att sprida sin historia. Sin glädje. Sin vördnad för det levande och för smaker och vår omvärld. Vad de skapar är konst för mig. Färger, smaker, texturer. Och historier. När de blir engagerade och får prata om sitt. Sin egen mat. Då blir allt vackert.

Jag hör inte någon prata så målande om andra jobb. Så innerligt. Det är något väldigt mjukt med att skapa mat. Du skapar det. Sedan är det borta. I några tuggor. Och kanske ger de tuggorna dig minnen för livet b