Plötsligt dundrar han in, glider fram över brädgolvet med en gren från en garderobsblomma i munnen, armarna rakt ut, och landar på knä med ett ben framför det andra. ”Kyss mig du fagra prinsessa”. Jag står i en slapp mysdress, är snortäppt i näsan och städar trött. Han får sin kyss. ”Dina läppar gör att mitt inre smälter likt honung. Kyss mig igen”.
Det är bara en vanlig dag med Tomas.