Jag skulle inte ha något emot att vara lite sådär hobbyarbetslös i några veckor. Glida runt, käka frukost ute i flera timmar, sortera papper i lägenheten och få überorganiserat. Några vänner ringer och frågar om vi ska ta en, två, tre öl på kvällen och det är ju inga problem för hobbyarbetslösa kan ligga och sova till klockan ett vilken dag de vill. Alltid ha diskat hemma för det finns tid. Laga kvällsmat i slowmotion och åka till vilket museum som helst, var som helst när som helst.
Idag var jag och åt between-jobs-frukost på Systrar & Bröder. Världens mys med Veronica. Vilken sjuk lyx precis där och då. Men kanske på grund av att jag inte är hobbyarbetslös utan just bara frivilligt ledig en kylig dag i november.
Oh ja!
Jag kommer ihåg den tiden som det bara var før en vecka sedan (vilket det var med) då jag gick runt och lullade i næstan en månad, promenader, ændløsa fikor och filosoferande med vænner øver helt trivila ting, længa middagar på trevliga stællen, bullen och guiness, vinnys och fotboll, hilton och fredagsøl på afterwork pigg efter en vecka….
…suck vad det var underbart…
…fast med facit i hand så mår man jækligt bra av att fæ jobba med. p.s de har bra butiker hær jag ær før att vara varm om fossingarna, och jag har fortfarande dåligt samvete….